Prag, 071220 (IPS) – Ukrainas president Viktor Jusjtjenko vill att omvärlden ska beteckna massvälten i landet 1932-1933 som ett “folkmord” utfört av sovjetiska myndigheter.
Svälten i Ukraina är en mycket kontroversiell och politiserad fråga i Ukraina. Historiker, politiker och vanliga medborgare strider över hur många dödsoffer svälten krävde, men också om det är riktigt att kalla katastrofen för ett folkmord. Västvänliga politiker har utnyttjat kontroversen för att få röster från nationalister medan politiker som står Ryssland nära försöker undvika frågan eller tona ned den. Svälten i Ukraina, som bland landets invånare går under namnet Holodomor, krävde mellan 2,6 och 3,5 miljoner människors liv, enligt seriösa forskare. Vissa politiker och medier har dock hävdat att upp emot tio miljoner människor svalt ihjäl. Drygt åtta av tio som avled i svälten var etniska ukrainare. Svälten drabbade dock också andra delar av det dåvarande Sovjetunionen, i synnerhet delar av Ryssland och Kazakstan. Förra året förklarades i en resolution som gick igenom Ukrainas parlament att svälten var ett folkmord utfört av Sovjet.
Diskussionerna har spätt på den redan komplicerade relationen mellan Ukraina och Ryssland, men också mellan de mer nationalistiska medborgarna i västra Ukraina och de som bor i landets östra delar och känner en samhörighet med Ryssland. Kritiska röster från Ryssland menar att påståendet om folkmord är en förolämpning mot de icke-ukrainska offren för den svältkatastrof som drabbade hela Sovjet. Ryssland har officiellt förnekat att svälten i Ukraina var ett folkmord, och kritiserar att frågan blivit politiserad. President Viktor Jusjtjenko hävdar dock att svältkatastrofen bör benämnas som ett folkmord av det internationella samfundet, eftersom detta skulle kunna bidra till att något liknande aldrig mer får ske. Han hävdar att det inte har att göra med något agg mot det moderna Ryssland. – För mig står det klart att Ryssland eller det ryska folket inte kan hållas ansvariga för detta. Det finns bara en skyldig – Stalins kommunistregim, sa presidenten nyligen i en intervju med den ukrainska televisionen. Jusjtjenko, som menar att den kontroversiella dödssiffran på tio miljoner är den riktiga, har även förberett ett lagförslag som skulle innebära att det blir förbjudet att förneka nazisternas folkmord på judar, och att svältkatastrofen i landet var framtvingad. Lagförslaget kommer snart att lämnas in till parlamentet och om det blir verklighet riskerar den som bryter mot lagen att dömas till dryga böter eller fängelse. Men historikern Maria Falina, vid Institutet för europeisk historia i Mainz i Tyskland är tveksam till att länka samman nazisternas folkmord med svältkatastrofen i Ukraina. – Att många offentliga personer i Ukraina gör det handlar mer om en politisk markering än någon genomtänkt uppfattning byggd på forskning, säger Falina. De som hävdar att Ukraina utsattes för ett folkmord menar att myndigheterna i Moskva beslutade sig för att genomdriva svältkatastrofen i syfte att motverka dem som arbetade för landets självständighet. De flesta moderna historiker menar att massvälten i Ukraina utlöstes av Stalins kollektivisering av jordbruket, men att katastrofen dessutom förvärrades av andra orsaker.
