Rio de Janeiro, 071114 (IPS) – Mer än 1 500 personer har denna vecka samlats i Rio de Janeiro för att diskutera frågor som ännu inte bekymrar det stora flertalet internetanvändare, men som redan på ett avgörande sätt påverkar deras liv.
Under Forum för internets styrning, IGF, som pågår den 12-15 november, debatterar regeringsföreträdare och representanter för den privata sektorn och civilsamhället nyckelfrågor om infrastruktur, domännamnsystemet, tillgänglighet, mångfald, öppenhet och säkerhet.
IGF är ett dialogforum utan beslutande makt som årligen organiseras av FN. Forumet bildades i Tunisien i november 2005, under toppmötet om informationssamhället, WSIS. Det första IGF-mötet hölls i Grekland i november förra året.
Frågan om domännamnsystemet är enligt bedömare särskilt intressant, och känslig för flera av IGF-besökarna – i synnerhet representanterna för den amerikanska regeringen. Systemet förvaltas av Internet Corporation for Assigned Names and Numbers, ICANN, en organisation som har kopplingar till den amerikanska handelskammaren, och detta betraktar kritiker som oförenligt med internets internationella karaktär.
– Besluten behöver internationaliseras så att ingen enskild regering har övergripande kontroll (över domännamnsystemet), säger Carlos Afonso från den brasilianska internetstyrningskommittén CGI.br, som är med och organiserar forumet i Rio, till IPS.
Kritikerna menar också att beslut om domäner kan vara politiskt motiverade, och att de därför inte bör fattas ensidigt av en institution som är beroende av bara en regering. Afonso menar att ett exempel är ICANN:s beslut från mars i år, att avslå ett förslag om att skapa en särskild .xxx-domän för porrsidor, gick utanför organisationens befogenheter eftersom det handlade om innehållet på internet.
Afonso anser att det finns ett behov av att demokratisera internetstyrningen och fördela den mellan fler parter. I dag går de internationella internettrådarna genom nervcentrum koncentrerade i USA, Europa och vissa asiatiska länder, som Singapore. Det är också i första hand i dessa rika länder som de inkomstflöden som internet genererar hamnar, medan fattiga länder i Afrika bara får betala för kommunikationen de står för.
Detta medför bland annat att internetuppkoppling kan vara mångdubbelt dyrare i fattigare länder än i rika. I Manaus, i hjärtat av Brasiliens regnskog, kostar en bredbandsuppkoppling 16 gånger mer än EU:s genomsnitt.
– Den här obalansen vidgar gapet mellan rika och fattiga i förhållande till information och kommunikationsteknologi, säger Afonso, som vill att man ska utforma en global kompensationsmekanism som kan reglera prissättningen och minska denna obalans. För närvarande används internet av omkring en miljard människor, mindre än en sjättedel av världens befolkning. Under IGF-mötet ska man diskutera strategier för hur tillgången kan förbättras och hur innehållet på internet, som i dag främst är engelskspråkigt, kan anpassas till den globala mångfalden och olika språkgrupper.
