Mexico City, 071106 (IPS) – Mexikos och USA:s regeringar har kommit överens om ett stort program mot narkotikahandel, som fått namnet Merida-initiativet. Men den föreslagna satsningen, som även omfattar hårdare gränskontroller och åtgärder för terroristbekämpning, möter hård kritik.
I slutet av oktober begärde USA:s regering anslag för satsningen i landets kongress, sammanlagt 1,4 miljarder dollar för tre år, med start nästa år.
Om begäran går igenom skulle detta innebära en enorm ökning av USA:s bidrag för narkotikabekämpning i Mexiko jämfört med den nuvarande budgeten på 40 miljoner dollar om året. I programmet ingår bland annat en satsning på utrustning och utbildningsprogram, samt utvecklandet av en gemensam underrättelsetjänst mellan länderna, men inget bistånd i form av kontanter. Politiker i båda länderna har dock kritiserat att satsningen har förhandlats fram i stort sett i hemlighet. Och det är fortfarande oklart om USA:s kongress kommer att godkänna anslagen.
I förra veckan befann sig USA:s biträdande utrikesminister John Negroponte, och Tom Shannon, USA:s ledande diplomat för Latinamerika, i Mexiko för att möta landets regeringsrepresentanter och medier, i syfte att diskutera Merida-initiativet. De amerikanska representanterna meddelade att 40 procent av de 500 miljoner som enligt planerna ska gå till programmet under nästa år ska fördelas till den mexikanska armén – som deltar i kampen mot den mexikanska narkotikamaffian. Resten av pengarna ska gå till bland annat polisen och immigrationsmyndigheterna.
Men enligt den mexikanska tidningen El Universal, som uppger att man fått tag på en kopia av det officiella dokumentet, ska i själva verket 61 procent av budgeten gå till Mexikos försvarsdepartement.
Mexikanska parlamentsledamöter har krävt att få granska alla dokument om Merida-initiativet, men den konservative presidenten Felipe Calderón har hittills vägrat gå med på kravet, med hänvisning till att slutdokumentet ännu inte är färdigt. Hittills har bara delar av Merida-initiativets innehåll läckt ut, men det står klart att det amerikanska biståndet inte bara handlar om att bekämpa narkotikasmuggling, utan också om att Mexikos gränser ska förstärkas – både mot USA och landets sydliga gräns mot Centralamerika. I satsningen ingår också resurser för att spåra misstänkta terrorister, samt satsningar på att bekämpa korruptionen inom polisen.
Statsvetaren Daniel Blanco är mycket kritisk till hemlighetsmakeriet. – Varför denna ovilja att informera om planen – finns det något i den som Mexikos regering vill undanhålla?, frågar sig Blanco.
Mexikanska regeringsföreträdare hävdar att initiativet innebär att USA tar sitt ansvar för narkotikahandeln utan att inkräkta på landets suveränitet. Planen ska ha lagts fram i samband med ett möte mellan Calderón och George W. Bush i den mexikanska staden Merida i mars i år. Den mexikanske presidenten ska vid mötet ha sagt till Bush att det krävs en minskad efterfrågan på narkotika i USA för att smugglingen ska kunna bekämpas effektivt. Men hittills tycks satsningen vara helt inriktad på att förstärka de militära åtgärderna för att bekämpa narkotikasyndikaten. – Det handlar om att fortsätta se kampen mot narkotikahandeln som ett krig, istället för som ett folkhälsoproblem som bör förebyggas, säger professor Javier Oliva vid Mexikos nationella autonoma universitet. Den mexikanske oppositionsledaren Andrés López Obrador är mycket kritisk till Merida-initiativet, som han menar kommer att leda till att USA får alldeles för stort inflytande i landet.
– Jag kräver att marionetten Calderón förklarar detta avtal. Vad exakt har han utlovat? Det finns inte en chans att vi kommer att acceptera ett avtal som inte offentliggjorts, säger han. Landets utrikesminister Patricia Espinosa har tvärtom meddelat att avtalet inte innebär något hot mot landets självbestämmande, och hon har flera gånger upprepat att amerikanska soldater inte kommer att få beträda landets territorium. Vänsteroppositionen i landet jämför satsningen med den USA-finansierade kampanjen Plan Colombia där amerikanska militära rådgivare deltagit för att bekämpa narkotikan. Calderóns regering, som fick makten i landet i december förra året, har skickat ut landets armé för att delta i kampen mot de mäktiga mexikanska narkotikasyndikaten. Resultatet har enligt den statliga Nationella människorättskommissionen blivit en lång rad av övergrepp från soldaternas sida. USA:s regering har däremot ställt sig positiva till regeringens militära strategi.
