Nairobi, 070524 (IPS) – Det är valår i Kenya och för den sittande regeringen är taktiken för hur man ska behålla makten klar – att peka på den stabila ekonomiska tillväxten under president Mwai Kibakis första fem år vid makten. Men alla är inte överens om vilka effekter detta fått för landets fattiga.
Kenyas tillväxt har ökat från 0,3 procent år 2002, då Kibaki kom till makten, till sex procent under förra året. Företagsledaren Manu Chandaria menar att detta är det främsta skälet till att hans företag, som tillverkar takplåt, kunnat öka sin export avsevärt. – Vi har investerat i ny utrustning och är på väg att göra ytterligare mångmiljon-investeringar. Men om vi inte visste att ekonomin var tillräckligt stark hade vi aldrig övervägt några nya investeringar, säger han till IPS. Chandaria säger att företaget den senaste tiden nyanställt många, men han kan inte ge någon exakt siffra på hur många nya arbetstillfällen som skapats.
Samuel Ochieng, ordförande för Nätverket för konsumentinformation, som arbetar med konsumenters rättigheter, är mindre entusiastisk över tillväxtsiffrorna. – De som vunnit på tillväxten är inte de lägre klasserna utan den lilla överklassen, som kontrollerar ekonomin, säger han. Enligt en rapport från den internationella organisationen Society for International Development som kom förra året kontrollerar de tio rikaste procenten av Kenyas befolkning mer än 42 procent av tillgångarna, medan de fattigaste tio procenten kontrollerar mindre än en procent.
– Fattigdomsnivåerna är oförändrade. Och när man frågar folk på gatan säger de att inget har förändrats, säger Ochieng.
Havi Murungi, forskare vid det privata företaget Consumer Insight, menar att de vanliga konsumenternas köpkraft inte påverkats särskilt av den ökade tillväxten. – Det tycks vara lite som sipprar ner. Murungi menar att även om antalet varor och tjänster ökat, så tycks hushållens disponibla inkomster ligga kvar på ungefär samma nivå som tidigare.
Enligt FN lever nästan 23 procent av kenyanerna på mindre än motsvarande sju kronor om dagen, och runt 58 procent får klara sig på en lägre inkomst än 14 kronor om dagen. Men regeringen hävdar att situationen blivit bättre. Enligt myndigheternas senaste statistik lever numera 46 procent av befolkningen i fattigdom, att jämföra med dryga 52 procent för tio år sedan. Parlaments- och presidentvalen ska enligt planerna hållas i december.
