Mexico City, 070518 (IPS) – Fler än tusen personer har hittills i år dödats i det pågående kriget mot narkotikan i Mexiko och många småbönder har tvingats fly undan narkotikamaffians våld.
– Jag gav mig av för det var outhärdligt. Knarkmaffian hotade oss och jag vet inte om vi kan återvända. Jag vill inte bli mördad, berättar en bonde från den centralmexikanska delstaten Michoacán. Narkotikamaffian försökte tvinga honom att odla marijuana på sin mark, annars skulle det få konsekvenser. I november begav han sig tillsammans med sin fru till landets huvudstad för att komma undan våldet, som skördat mängder av dödsoffer i hans hemtrakt. – Berätta inte vad jag heter, jag vill inte att råskinnen ska hitta mig här. De är väldigt farliga, säger han till IPS. Han är bara en av många, kanske hundratals, småbönder som tvingats bort från sitt hem på grund av det narkotikarelaterade våldet i landet. Striderna mellan militärer, poliser och narkotikakarteller i landet har hittills i år skördat fler än tusen liv. Dessutom har närmare 50 anmälningar lämnats in om övergrepp som begåtts av polis och militär. En statlig utredning bedömer att 9 000 människor dödades i narkotikarelaterat våld mellan år 2000 och 2006. De allra flesta offren var narkotikabrottslingar, men ett stort antal poliser, 134 militärer och närmare 20 journalister tillhörde också offren. José Luis Soberanes, ordförande för den statliga Nationella människorättskommissionen, säger att militären bör återvända till sina baracker om de inte är beredda att respektera de mänskliga rättigheterna i sin kampanj mot narkotikan.
Soberanes berättar att han fått in 52 anmälningar mot militärer som under den pågående kampanjen ska ha begått övergrepp. Ett av fallen gäller en våldtäkt på en ung kvinna, medan många andra anmälningar gäller godtyckliga gripanden.
Det finns ingen pålitlig statistik över hur många som tvingats bort från sina hem på grund av narkotikamaffians våld. Men Fabián Sánchez vid den ickestatliga organisationen Mexikanska kommissionen för mänskliga rättigheter säger att det troligtvis handlar om ett mycket stort antal människor. – Men detta får inte användas som ytterligare ett argument för en militarisering av landet och de konsekvenser detta skulle få i form av människorättsbrott, säger Sánchez. Sedan den konservative presidenten Felipe Calderón tog över makten i landet i december förra året har kampen mot knarkhandeln varit regeringens högsta prioritet. Presidenten har avsatt tusentals poliser och militärer över hela landet för att bekämpa narkotikaligorna.
Narkotikamaffian har besvarat åtgärderna på sitt vanliga sätt – genom ökat våld.
I veckan mördades den högt uppsatte polischefen José Nemesio i Mexico City av okända gärningsmän. Han är den högst uppsatte polisen som mördats i landet sedan Calderón kom till makten, men bara en i raden av poliser som på senare år fallit offer för narkotikarelaterade mord. – Narkotikahandlarna utmanar staten på ett sätt som inte kan tolereras. Det enda möjliga svaret var att bemöta dem med en kraft lika stark som deras egen – armén, säger Guillermo Garduño, säkerhetsexpert vid Mexikos Nationella självstyrande universitet. Men Sánchez menar att landets politiker inte bara kan förvänta sig att lösa alla problem genom att tillgripa våld och kalla på armén.
– Problemet är att inget görs för att förbättra polisen, rensa upp kåren så att de kan bekämpa narkotikahandeln mer effektivt, samt reformera rättssamhället och förbättra levnadsomständigheterna för miljontals människor.
Det mesta kokainet som konsumeras i USA – världens största marknad för narkotika – har smugglats in i landet av mexikanska knarkhandlare, som samarbetar med ligor i Colombia och andra producentländer. De mexikanska kartellerna står också bakom en stor del av heroinet, amfetaminet och marijuanan som smugglas in till USA.
