Algamarca, 070507 (IPS) – Vid foten av berget i närheten av byn Algamarca i nordvästra Peru ligger en kyrkogård. Den belyser riskerna med den inofficiella gruvdriften där mycket giftiga ämnen som cyanid och kvicksilver används i jakten på bergets guld- och silverfyndigheter.
Ett par timmars bilfärd bort ligger byn Chuquibamba. Bönderna i byn oroar sig för att gruvdriften leder till en förgiftning av vattnet i den flod som de är beroende av för sina odlingar. Bönderna odlar bland annat paprika och avokado, och har på senare tid börjat exportera sina produkter till bland annat USA och Europa. Konflikten har lett till en hätsk stämning mellan människorna i de två byarna.
– De hävdar att de inte förorenar, men cyaniden de använder uppe i bergen hamnar i floden, säger bonden Victoria Verástico i Chuquibamba till IPS. Men Juan Uriol, som arbetar vid berget i Algamarca, säger att guldgrävarna ser till att dumpa avfallet i djupa brunnar, och att ingen cyanid hamnar i flodvattnet.
I februari ledde konflikten till våldsamheter i samband med att grupper från Chuquibamba klättrade upp på berget och förstörde de dammar där gruvarbetarna jobbar, samt grep sju personer som man sedan överlämnade till polisen. Närmare tre tusen personer letar guld och silver runt berget Algamarca, och hierarkin dem emellan är strikt uppdelad. Enligt Juan Álvarez, som arbetar med säkerhetsfrågor på berget, är arbetarna uppdelade i 270 grupper och områden som var och en har sina “ägare” eller förmän. Varje grupp består av mellan två och upp emot 30 arbetare. När IPS besöker berget står det klart att de flesta arbetare inte använder några skyddskläder eller masker för att skydda sig mot de farliga gifterna. Arbetarna tjänar mellan motsvarande 40 och 60 kronor om dagen. De som är allra mest utsatta för gifterna tjänar dock bäst, motsvarande ungefär 80 kronor om dagen. Bland arbetarna finns även minderåriga, även om det förnekas av förmännen. Enligt den lokala hälsovårdsmyndigheterna i regionen så hoppar närmare 60 procent av eleverna i Algamarcas skolor av för att börja arbeta i den småskaliga gruvindustrin. 20-årige Walter Yauri berättar att han arbetat dubbla skift den senaste veckan och på det sättet lyckats tjäna motsvarande drygt 500 kronor.
– Det är en uppoffring, men bara för en kortare tid. Jag är här för att lära mig för att kunna jobba med detta i närheten av min hemstad, berättar han.
Yauri kommer från en bergsby i grannregionen La Libertad. Han vill tjäna pengar och starta ett eget arbetslag hemma, eftersom han hört att det också där finns guldfyndigheter. – De säger att förmännen tjänar bättre än dem som sitter i kongressen – inte dåligt va?, säger han innan han beger sig bort för att köpa fler filtar för att kunna hålla nattens kyla borta. Det bor ungefär 200 familjer i byn Algamarca. De senaste två åren har många av männen i byn slutat med sina odlingar för att istället leta efter guld och silver. Berget utgör en av 26 gruvkoncessioner som sedan 2002 varit föremål för en rättslig tvist mellan två olika företag. De gruvarbetare som inte bor i närheten lever i tält eller hyddor täckta av plast längs bergsfoten. När arbetsveckan tagit slut på lördag eftermiddag sitter gruvarbetarna längs utanför kyrkogården och lyssnar på radioapparater. Många av de yngre männen beger sig till en lastbil som säljer backar med öl och börjar göra sig av med sina hårt förvärvade pengar. Samtidigt börjar fyrhjulsdrivna bilar köra upp mot berget, för att köpa silver och guld. Köparna anländer från städerna runt omkring, enligt en myndighetsrapport som IPS kunnat ta del av. Enligt samma dokument har hittills tre gruvarbetare avlidit på grund av de giftiga ämnena, och enligt rapporten är det troligt att de företag som ligger i tvist med varandra om gruvrättigheterna bidragit med en del av de kemiska ämnen som används vid gruvan. Det är enligt dokumentet troligt att det är samma företag som köper upp guldet och silvret. För att lösa konflikten mellan bönderna och gruvarbetarna har de lokala myndigheterna sammankallat möten mellan representanter för de två grupperna. Vid det första mötet kom deltagarna överens om att genomföra analyser av flodvattnet för att bedöma om vattnet blivit förorenat. Miljömyndighetens prover visade att det flodvatten som bönderna i Chuquibamba är beroende av för sina odlingar innehöll mer än dubbelt så mycket arsenik som är tillåtet enligt landets lagar. Men verksamheten vid berget fortsätter.
Chuquibambas borgmästare Walter Marquina säger till IPS att bönderna kommer att bege sig till Algamarca igen för att sabotera driften.
– Vi måste kämpa för att skydda vårda grödor, säger han.
