Berlin, 070209 (IPS) – Orsakerna till den globala uppvärmningen har slagits fast av forskarna, och de vet hur lösningarna på problemet ser ut. Frågan är bara vilka som ska står för dessa lösningar.
I förra veckan presenterade FN:s klimatpanel IPCC slutsatsen att utsläppen av växthusgaser, särskilt koldioxid som kommer från att man bränner fossila bränslen som olja och kol, är de främsta orsakerna till den globala uppvärmningen.
I sin rapport varnade IPCC för att den globala uppvärmningen kan orsaka oräkneliga naturkatastrofer, såsom kraftigare orkaner, hetare somrar, varmare vintrar, ytterligare förhöjda havsnivåer, torka och glaciärsmältning.
De mest industrialiserade länderna i världen – USA, Kanada, EU-länderna, Ryssland, Japan och Australien –släpper ut mest koldioxid per capita i världen.
IPCC-rapportens underförstådda svar på problemet är att skapa en ekonomi där de fossila bränslenas betydelse minskar till förmån för en effektivare produktion och konsumtion av elektricitet och uppvärmning, och ett ökat användande av förnyelsebara energikällor. Denna typ av lösningar har man redan börjat använda sig av i viss utsträckning, främst i den industrialiserade världen, men inte med den beslutsamhet och målmedvetenhet som krävs för att komma till rätta med problemet.
Ta Tyskland, till exempel. Sedan år 2000, då man antog en lag om att satsa på förnyelsebara energikällor, har landet mångdubblat användandet av energikällor som sol, vind och biomassa. I dag genererar sådana energikällor så mycket el att det motsvarar tio miljoner hushålls behov – omkring en fjärdedel av Tysklands befolknings.
Med hjälp av avsevärda statsbidrag har Tyskland blivit världsledande i fråga om förnyelsebar energi. Exempelvis ger den tyska regeringen bidrag och förmånliga lånevillkor hos statliga banker till husägare som vill öka effektiviteten i husuppvärmningen och genomföra isoleringsförbättringar.
Landet har också en mycket stor yta för insamling av solenergi, med över sex miljoner kvadratmeter aktiva solceller – 40 procent av EU:s totala solpanelyta.
Förra året kunde Tyskland med hjälp av förnyelsebara energikällor minska sina koldioxidutsläpp med mer än tio miljoner ton. Regeringen beräknar att denna utsläppsminskning ska stiga till 120 miljoner ton fram till år 2012.
Men de positiva framstegen motverkas av bakslag. Förra året godkände regeringen att ett nytt kraftverk som drivs med brunkol, vilket anses vara det minst effektiva fossila bränsle av alla, byggs i Grevenbroich-Neurath, nära Düsseldorf.
Det nya kraftverket planeras att tas i bruk år 2010 och har en väntad livstid på 40 år.
Miljöaktivister anser att regeringens stöd till brunkolkraftverket är oförenligt med målsättningen att minska utsläppen av växthusgaser. – Ur miljö- och effektivitetssynpunkt är brunkol det värsta bränslet av alla, säger Hermann Scheer, socialdemokratisk kongressledamot och en av de ledande tyska förespråkarna för förnyelsebar energi. – Bara de åtta största tyska kraftverken som drivs med brunkol släpper ut 145 miljoner ton koldioxid – ungefär 16 procent av Tysklands utsläpp – och är en av de smutsigaste tyska bidragen till den globala uppvärmningen, säger han.
Den tyska regeringen motsätter sig också EU-kommissionens förslag att sätta en maxgräns för koldioxidutsläpp från bilar som produceras inom EU. Bilar som tillverkas efter år 2012 skulle enligt detta förslag inte få släppa ut mer än 120 gram koldioxid per kilometer.
I dag är genomsnittet för en bil drygt 160 gram koldioxid per kilometer. Den tyska bilindustrins ambition att från år 2008 tillverka bilar som släpper ut i genomsnitt 140 gram kommer inte att uppnås, har biltillverkarna tillkännagett.
Transportsektorn är den näst största koldioxidutsläpparen i Europa, näst energiframställning. – Det är sorgligt att den europeiska bildindustrin inte lever upp till sina egna målsättningar, sa Tysklands förbundskansler Angela Merkel tidigare i veckan. Hon vägrade dock att acceptera EU-kommissionens förslag.
– Vi kan inte införa en generell standard för alla bilar, sa hon i vad som av många uppfattades som ett försvar av tyska biljättar som Mercedes Benz och BMW, som tillverkar kraftfulla, bränsleslukande fordon.
Tyskland tycks hitta alternativ till den energi man annars skulle vara beroende av att köpa in från utlandet, men det verkar inte vara för miljöns skull man gör det. Tyskland har, liksom de flesta andra ledande industrialiserade länder i Europa, satt upp generösa utsläppsmål för sig själva i utsläppshandelsprogrammet.
Sedan år 2005 kan omkring 12 000 stora industriföretag i EU enligt Kyotoprotokollet köpa och sälja rättigheter att släppa ut koldioxid i atmosfären. Om de släpper ut mindre än sin kvot kan de sälja, om de släpper ut mer måste de köpa sig föroreningsrätten från någon annan. Detta är en av världssamfundets ansträngningar att minska utsläppen och därmed klimatförändringarna.
Stora ransoner av utsläppsrätter till industrin hämmar dock framstegen för utsläppsrättsprogrammet, menar kritiker.
