Istanbul/Genève, 061123 (IPS) – Mordet på den kristne maronitledaren och industriministern Pierre Gemayel är inte bara ytterligare ett hårt slag mot Libanons redan svaga regering: det väcker också rädsla för ökat våld och minnen till liv från det förödande 15-åriga inbördeskriget.
Offrets far, den tidigare presidenten Amin Gemayel, sa i sitt första uttalande efter mordet att han inte ville se några hämndaktioner.
Den 34-årige Pierre Gemayel mördades i en tid som är präglad av den upphettade nationella debatten om efterspelet till mordet på förre premiärministern Rafiq Hariri i februari 2005.
Regeringen, där antisyriska krafter fortfarande har majoritet, vill att en FN-tribunal ska bildas och åtala Hariris misstänkta mördare. En tidigare FN-undersökning har pekat mot att syriska befattningshavare kan ha varit inblandade i Hariris dör. Många tror att Hizbollahs motstånd mot tribunalen handlar om att den skulle kunna komma att lägga skulden på Syrien.
Bara timmar efter mordet på Gemayel på tisdagen gav FN:s säkerhetsråd formellt sitt medgivande till att bilda en sådan tribunal. Nu ska medgivandet godkännas av den libanesiska regeringen, som knappast kan sägas fungera fullt ut. Vad mordet får för konsekvenser i Libanon, vars fyra miljoner invånare består till 60 procent av muslimer och 40 procent av kristna, beror till stor del på vad för slags regering som nu tar form. Sex av 24 ministrar, huvudsakligen shiiter från Hizbollah, har hoppat av regeringen sedan partiernas förhandlingar om maktdelning strandat.
Hizbollah trycker på för att få mer att säga till om i regeringen på ett sätt som fått kritiker att tala om en förestående kupp mot den västvänliga regeringen av en grupp som backas av både Syrien och Iran. Bland annat har Hizbollah hotat med omfattande gatuprotester.
Ingen har tagit på sig skulden för mordet på Pierre Gemayel. Även de tidigare morden – 15 politiska ledare och intellektuella har mördats i Libanon under de senaste åren – har passerat utan att någon tagit på sig skulden eller dömts.
Undantaget Hizbollah håller många libaneser Syrien ansvarigt för Gemayels död. Syrien har förnekat inblandning och menar att man inte skulle ha någonting att vinna på ett sådant agerande. Syrien menar att det kan ha varit ett dåd genomfört av någon eller några som gärna ser att Syrien får skulden, vid en tidpunkt då Syrien själv ser sig “mer som lösningen än som problemet”. Den amerikanske presidenten George W. Bush talade om “ett försök från Syrien, Iran och deras allierade att skapa instabilitet” i Libanon.
Mordet kommer samtidigt som många påtalar USA:s misslyckade taktik i Irak och frågan rests, särskilt av EU, om möjligheten att engagera Syrien och Iran i försöken att hitta en hållbar regional lösning och undvika en kollaps i Irak. Gemayels död kan komma att försena Syriens och Irans eventuella engagemang.
Men i praktiken har både Syrien och Iran redan på egen hand blandat sig i Irakfrågan. Syrien har nyligen återupprättat de diplomatiska förbindelserna med Irak och det har kommit rapporter om ett eventuellt toppmöte mellan Irak, Iran och Syrien – utan amerikansk eller europeisk inblandning.
Hur utvecklingen i Libanon kommer att se ut beror sannolikt också på hur Hizbollah hanterar efterspelet till mordet och hur långt gruppen kommer att gå i kraven på förändringar i den ömtåliga maktbalans mellan kristna, sunniter, shiiter och druser som karaktäriserat den libanesiska politiken under de gångna 60 åren.
Hizbollah har i dag 23 av de 128 platserna i parlamentet. Även om många libaneser är stolta över Hizbollahs motstånd mot Israel och dess förmåga att åsamka Israel skador tycks ingen politisk gruppering för närvarande vara villig att överlämna en del av sin makt till Hizbollah.
Ända sedan Israels invasion i augusti har inbördeskrigets spöke hängt över Libanon. Moderata kristna och muslimer upprepar dock gång på gång att landet kommer att fortsätta att vara enigt, oavsett vad som händer.
En väpnad konflikt mellan muslimska och kristna grupper i Libanon skulle få allvarliga följder både för EU, USA och regionala aktörer. I synnerhet för Turkiet, en sekulär muslimsk stat vars fredsbevarande styrkor redan befinner sig i Libanon, som gärna undviker inblandning i en interkulturell konflikt i en tid då förhandlingarna om ett eventuellt EU-medlemskap är inne i ett avgörande skede.
Det står mycket på spel för flera stora aktörer och fortsatt fred i Libanon är något man i dagsläget bara kan hoppas på. Mordet på Pierre Gemayel planerades utan tvekan för att få allvarliga regionala konsekvenser, inte bara för att tysta en politiker som motsatte sig Syriens inblandning i lokala angelägenheter.
