Jerusalem, 060911 (IPS) – Varje dag kan man i de israeliska tidningarna läsa rubriker som berättar om premiärminister Ehud Olmerts vedermödor. Politiska kommentatorer spekulerar i hur länge han kan klänga sig kvar vid makten. Vissa menar att det enbart handlar om månader.
Olmert står inför en strid om 2007 års statsbudget som hotar att riva upp hans koalition. Han hotas av juridiska konflikter om politiska utnämningar han gjort under tidigare befattningar och kritiken mot hans sätt att hantera den militära offensiven mot Hizbollah i Libanon fortsätter.
Från att ha åtnjutit stor popularitet vid tidpunkten för krigets första dagar, måste Olmert nu kämpa för sin politiska överlevnad. Den nya sporten bland politiska kommentatorer och Olmerts politiska motståndare tycks vara att förutse hur länge han kan hålla sig kvar vid makten. Bara månader, menar vissa.
Varje dag har tidningarna rubriker som berättar om vad premiärministern planerar att göra med sin skakiga koalition: Göra sig av med försvarsminister Amir Peretz till förmån för center-högerledaren Avigdor Lieberman, som har stöd av ryska immigranter som utgör omkring 20 procent av väljarkåren. Bilda en bred nationell enhetsregering som inkluderar Arbetarpartiet och Olmerts tidigare parti Likud (center-höger). Möblera om i regeringen och ta in förre premiärministern Ehud Barak som försvarsminister för att återupprätta landets image i fråga om försvar och säkerhet.
Och handlar rubrikerna inte om Olmerts politiska problem är det hans juridiska våndor som dryftas. Riksrevisorn rekommenderade i veckan statsåklagaren att inleda en förundersökning av de politiska utnämningar Olmert gjorde när han var handelsminister i Ariel Sharons regering. Riksrevisorn ser också över påståenden om att premiärministern ska ha kommit över en lägenhet i Jerusalem under det verkliga marknadsvärdet i utbyte mot tjänster.
Som om detta inte var nog tillkännagav statsåklagaren i veckan att han diskvalificerar två medlemmar i den kommitté Olmert bildat för att granska det militära ingripandet mot Hizbollah. Detta har ytterligare försvagat premiärministerns ställning, som redan tidigare fått kritik för att han tillsatt en kommitté och inte en kommission som skulle ha haft makt att vidta åtgärder mot befattningshavare som han själv.
Olmerts mest akuta problem är dock det faktum att kriget i Libanon berövat honom och hans regering deras flaggskepp: ett ensidigt tillbakadragande från största delen av Västbanken, inklusive evakueringen av dussintals judiska bosättningar där. Premiärministern medgav nyligen vid ett möte med medlemmar ur parlamentets utrikes- och säkerhetsutskott att planerna om tillbakadragandet för närvarande ligger på is.
Det faktum att militanta palestinier har fortsatt att skjuta raketer in i Israel trots tillbakadragandet från Gaza och att Hizbollah har fortsatt sina attacker vid Israels norra gräns har mattat den israeliska allmänhetens entusiasm för ensidiga lösningar som en metod för att hantera konflikten med palestinierna. Därmed har de också förlorat tron på Olmerts främsta politiska initiativ.
Olmert förväntas nu vända sig till palestinierna för att få fart på de diplomatiska relationerna. Under veckan som gick sa vice premiärminister Shimon Peres att Olmert var redo att möta den palestinske presidenten Mahmoud Abbas efter att de israeliska soldater som hållits fångna i Gaza sedan i slutet av juni släppts.
Israel har bojkottat den Hamas-ledda palestinska myndigheten sedan den islamistiska rörelsen bildade regering tidigare i år. Olmert har tidigare sagt att han inte kommer att prata med Hamas så länge de inte erkänner staten Israel, tar avstånd från våld och förpliktigar sig till tidigare avtal gjorda mellan Israel och Palestina. Abbas, vars mer moderata parti Fatah förlorade makten till Hamas tidigare i år, ska han dock alltså vara beredd att möta.
