Kigali, 051109 (IPS) – Över tio år har gått sedan folkmordet på tutsier i Rwanda. Det var 1994 som 800 000 tutsier och moderata hutuer mördades och många invånare flydde landet. Trots att Rwanda efter katastrofen har gjort framsteg på flera plan så kastar folkmordet fortfarande en mörk skugga över allt.
Slakten genomfördes av hutumiliser och av armén. Efter folkmordet tog rebellrörelsen Rwandas patriotiska front, RPF, som domineras av tutsier över makten. Det ledde till en massflykt av hutuer, både förövare och civila, som fruktade vedergällningsaktioner. Av de som flydde har i dag omkring en miljon återvänt till sitt hemland. – 75 procent av de som flyttat hem har kommit från grannländerna Tanzania, Burundi och Uganda, säger Vincent Karega på arbetsdepartementet.
– De som flydde till Europa eller Nordamerika återvänder i en långsammare takt på grund av den begränsade servicen här, så som brist på bra skolor och sjukvård och låga löner.
Folkmordet har skapat en brist på utbildad arbetskraft i landet. – Vi har inte den kapacitet vi behöver. Jag tror att det kommer att ta tio eller 15 år till innan vi är självförsörjande vad gäller tjänstemän inom försäkringsbranschen, bankväsendet och redovisning, säger Uzziel Ndagijimana, chef för finans- och bankskolan i Kigali. Karega ger en liknande bild. Han säger att det även saknas hantverkskunskaper och folk som startar småföretag. För att påskynda återinflyttningen erbjuder regeringen gratis hemresor och jobb till de rwandier som vill flytta hem. Ett annat stort problem för Rwanda är de huturebeller som flydde till Kongo-Kinshasa 1994 och som där har fortsatt med sin militära verksamhet. Miliserna fortsätter att från Kongo hota Rwanda. Landet har också svårt att dra till sig utländska investerare.
– 90 procent av våra investerare är rwandier, säger Karega. Inom grundläggande utbildning har utvecklingen dock gått framåt. Antalet elever i låg- och mellanstadiet stadiet har tredubblats sedan 1994 och antalet elever som går i högstadiet har fördubblats, enligt Karega. Men medan utvecklingen inom utbildningen går åt rätt håll så menar betraktare att fel vägval har tagits på andra områden. Oppositionen har förtryckts och mediafriheten är starkt begränsad.
Tveklöst är en av de största utmaningarna för landet att slutföra processerna mot de som var delaktiga i folkmordet. Människorättsgrupper säger att över 100 000 personer sitter fängslade i väntan på att deras roll i massakrerna ska utredas. Enligt den rwandiska regeringen skulle det ta 200 år att genomföra alla folkmordsrelaterade rättegångar om man bara skulle använda sig av det konventionella rättssystemet. Därför han man infört ett system med folkdomstolar, så kallade gacacas. Meningen är att man genom dessa domstolar ska få rättvisa och samtidigt uppnå försoning och kunna bearbeta det som hänt. Men internationella människorättsorganisationer som Amnesty International säger att även detta system går för långsamt.
