Manilla, 050628 (IPS) – När rykten om ett nytt folkligt uppror florerar, protestdemonstrationer går av stapeln och antalet sms med politiska skämt aldrig varit fler, kan man vara säker på en sak. En politisk kris är ännu en gång under uppsegling i Filippinerna.
Den senaste månaden har kristecknen varit många i detta land med 80 miljoner invånare, som är känt för sin stormiga form av demokrati. Krisen skapar också frågor om de filippinska demokratiska institutionerna, trots att nästan 20 år har gått sedan revolten 1986 då familjen Marcos diktatur störtades och demokratin återinfördes. Talet om en tredje folkrevolt – den andra ledde till att president Joseph Estrada tvingades avgå 2001 – har skapat en oro över att det filippinska folket ska få som dålig vana att sparka sina ledare och införa vad en del kallar “mobbstyre” istället för att driva igenom politiska förändringar med demokratiska metoder. “Tiden är ute för Gloria”, skrek en tabloid i Manilla, samtidigt som demonstranter i helgen bar plakat som uppmanade till att störta president Gloria Macapagal-Arroyo. Enligt rapporter deltog fler än fem tusen människor i lördagens demonstrationer. Än så länge är det dock ingenting i jämförelse med de hundratusentals eller miljoner demonstranter som deltog i protesterna 1986 och 2001.
Presidenten blev nyligen anklagad för att ha fuskat med röster i samband med presidentvalet förra året. Saken gäller inspelade samtal mellan Arroyo och en medlem av landets valkommission i samband med rösträkningen efter presidentvalet 2004 som nu blivit offentliga. På inspelningen frågar en röst som liknar presidentens valkommissionären Virgilio Garcillano om hur det går med rösträkningen. Garcillano, som ska vara en oberoende tjänsteman, svarar genom att referera till att man kan öka på Arroyos siffror, samt att han ska “ordna” resultaten. Vid ett tillfälle frågar rösten som låter som Arroyo om det går att se till att “vinna med en miljon röster”.
Från presidentens sida säger man att inspelningen är oäkta och iscensatt av grupper som vill destabilisera det politiska läget i landet. Men presidentens kritiker menar att Arroyo själv – innan det är för sent – måste ta tag i frågan.
– Att hon inte talat om saken påverkar hennes trovärdighet, säger senatorn Roilo Golez. Även bland presidentens anhängare uttrycks kritik. Sixto Macasaet tillhör en av de grupper som var drivande i samband med att Estrada tvingades bort från makten 2001, vilket innebar att vice president Arroyo istället kom till makten.
– Som tidigare anhängare hoppas vi att det inte är sant. Men om det är hennes röst på bandet måste hon avgå, säger Macasaet.
Presidenten har än så länge valt att inte tala om bandinspelningen. Hon menar att resultaten i presidentvalet, som bevakades av utländska valobservatörer, var odiskutabelt. Skandalen med de inspelade banden har haft en dominerande plats i landets medier på senare tid. Än så länge tycks det dock som att landets befolkning inte är lika benägna som vid tidigare revolter att gå ut på gatan och kräva presidentens avgång.
Den politiske kommentatorn Amando Doronila skriver i Philippine Daily Inquirer att det finns grupper i landet som arbetar för att störta regeringen genom en komplott, även om dessa personer ännu är oidentifierade. Men han menar att folket inte är på humör att agera som “kanonmat för de missnöjda” intrigmakarna. Doronila menar att sanningen kring bandinspelningen måste fram, men att anklagelserna bör utredas med konstitutionella metoder, som exempelvis en riksrättsprocess. I annat fall menar Doronila att det konstitutionella systemet förstörs “och man bjuder in till en laglöshet, som leder till anarki”.
