New York, 050526 (IPS) – USA har ökat landets vapenförsäljning till diktaturer efter terrorattacken 2001, enligt en rapport från Arms World Policy Institute vid New School University i New York.
Enligt institutet har amerikanska vapen använts som ett slags tack för hjälpen till länder som bistått USA i kriget mot terrorism eller hjälpt landet under ockupationen i Irak. En majoritet av USA:s vapenförsäljning till fattiga länder går till regimer som “definieras som odemokratiska av vårt eget utrikesdepartement”, enligt studien. Enligt rapporten används amerikanska vapen i en majoritet av alla aktiva konflikter i världen – bland annat i Angola, Colombia, Etiopien, Filippinerna, Israel, Pakistan och Tchad. Rapportförfattarna anser att den omfattande försäljningen av amerikanska vapen till Uzbekistan – där 160 regeringskritiker dödades förra veckan – är ett exempel på de negativa konsekvenser som vapenförsäljning till repressiva regimer kan få. Enligt rapporten får många regimer som utrikesdepartementet definierar som “odemokratiska” även omfattande militärt bistånd från USA. Det gäller bland andra Saudiarabien, Egypten, Kuwait, Förenade arabemiraten och Uzbekistan. – Att beväpna repressiva regimer medan man samtidigt säger sig driva en kampanj mot tyranni underminerar USA:s trovärdighet och gör det svårare att kräva att andra länder ska upprätthålla respekt för mänskliga rättigheter, säger Frida Berrigan, en av författarna till rapporten som har titeln: “U.S. Weapons at War 2005: Promoting Freedom or Fueling Conflict?”. – Vapenförsäljning rättfärdigas ofta med de vinster den väntas få – från att säkra baser i andra länder till att belöna koalitionspartners – men dessa påstådda vinster har ett högt pris, säger Berrigan. USA:s mest omfattande militära biståndsprojekt – kallat Foreign Military Financing, FMF, – ökade med så mycket som 68 procent mellan 2001 och 2003. Från 3,5 miljarder dollar till nästan 6 miljarder, enligt rapporten. FMF fungerar så att mottagarländerna får pengar från USA under villkoret att pengarna används till att köpa amerikanska vapensystem. Det gör att amerikanska biståndspengar plöjs in i den amerikanska försvarsindustrin. Enbart två länder – Egypten och Israel – får använda FMF-medel till sina egna försvarsindustrier enligt det amerikanska försvarsdepartementet. De länder vars FMF-bidrag har ökat mest har samarbetat med USA i krigen i Afghanistan och Irak. Det gäller bland andra Jordanien, Pakistan och Bahrain. Två dussin länder har antingen fått pengar från FMF för första gången eller har återupptagits till programmet efter en lång tids frånvaro efter terrorattacken mot USA 2001. Det gäller bland annat Afghanistan, Algeriet, Pakistan, Uzbekistan och Uruguay. Totalt har antalet länder som får militärt bistånd genom FMF har ökat från 48 till 71 på bara fyra år. Natalie J. Goldring, chef för det säkerhetspolitiska programmet på School of Foreign Service vid Georgetown University, säger att Bush-administrationen har misslyckats med att uppvisa någon positiv koppling mellan den ökade vapenförsäljningen och framsteg i kampen mot terrorismen. – Den här rapporten tyder på att det motsatta mycket väl kan vara fallet. Genom att minska kontrollen över vapenförsäljningen ökar vi troligen risken att dessa vapen hamnar i våra fienders händer, säger Goldring. Hon säger att amerikansk lag förbjuder vapenförsäljning till länder som systematiskt överträder sina medborgares rättigheter. Om den lagen respekterades skulle USA:s vapenförsäljning förändras dramatiskt. Bush-administrationens vapenpolitik liknar den som USA förde för 30 år sedan då den dåvarande utrikesministern Henry Kissinger reste runt i världen och använde vapenleveranser som om de vore partitjänster, säger Goldring. – Den politiken är kortsiktig och kan mycket väl skapa de hot den har till syfte att bekämpa, säger hon. Den amerikanska vapenindustrin tjänar i dag pengar på den ökade försäljningen, säger Goldring men påpekar att ökningen också innebär en större risk för att amerikansk militär ska attackeras med avancerade amerikanska vapen som hamnat i fel händer.
– När vapnen väl är sålda har vi mycket liten kontroll över dem, säger hon.
