New York, 050322 (IPS) – FN:s generalsekreterare Kofi Annans radikala förslag för reformer av världsorganisationen får blandat mottagande från diplomater, människorättsaktivister och ickestatliga organisationer. Förslaget lades fram i en rapport på måndagen.
– Miljontals människor dör på grund av fattigdom och konflikter medan de rika länderna har fullt upp med att knuffas om platser i säkerhetsrådet, säger Nicola Reindorp, chef för Oxfams kontor i New York. Hon anser att FN:s 191 medlemsstater under året måste gå samman för att sätta fokus på två viktiga frågor: att få ett slut på fattigdomen och skydda oskyldiga från väpnade konflikter. En diplomat från Sydostasien säger till IPS att Annan “tycks böja sig bakåt” för att förnöja USA. Som exempel nämner han planerna på ett nytt människorättsorgan och tillsättandet av en fond som ska verka för demokrati i världen.
– USA:s dolda hand syns inte. Men man ser fingeravtrycken, säger diplomaten.
Phyllis Bennis, vid Washington-baserade Institute for Policy Studies, som skrivit mycket om FN, menar också att viktiga delar av rapporten tyder på att Annan fogar sig efter amerikanska påtryckningar. Bennis menar att Annan i diskussionen kring att finna en definition på terrorism uppmanar till att man ska överge termen “statsterrorism” – vilket vanligtvis identifieras med militära anfall utförda av Israel, USA och ibland Ryssland.
– Även om rapporten hävdar att existerande internationella lagar är tillräckliga för att ta upp aktioner utförda av stater, är verkligheten den att de internationella avtalen och FN-resolutionerna visat sig vara otillräckliga för att hålla Israel, USA eller Ryssland ansvariga för deras överträdelser. Bennis har bland annat skrivit boken “Calling the Shots: How the U.S. Dominates Today's World”. I rapporten säger Annan att ingen reformering av FN skulle bli fullständig utan att den också berör säkerhetsrådet. Och för första gången binder Annan samman en utökning av antalet medlemmar i säkerhetsrådet med frågan om biståndsnivåer. Han menar att de rika länder som vill ha platser i säkerhetsrådet, däribland Tyskland och Japan, bör agera för att nå upp till den överenskomna nivån om att 0,7 procent av bruttonationalprodukten ska gå till bistånd.
Detta ska enligt Annan vara ett viktigt kriterium för de länder som får permanenta platser i rådet. I år har det gått 35 år sedan FN:s generalförsamling för första gången enades om målsättningen att biståndet ska ligga på 0,7 procent av BNP. Hittills har dock bara fem medlemmar levt upp till målet. Sverige är ett av dessa länder. De senaste två åren har ytterligare sex länder satt tidsramar för att nå upp till målet tills 2015. Men 11 av världens 22 rikaste länder, däribland Tyskland och Japan, ingår inte i den gruppen. Även om Annan inte säger att biståndsmålet ska vara ett villkor för de rika länder som ska ingå i säkerhetsrådet, menar han att de nationer som deltar i de viktigaste FN-besluten samtidigt också ska vara de som bidrar mest finansiellt, militärt och diplomatiskt. Bennis säger att det är bra om biståndsmålet blir ett kriterium för medlemskap i säkerhetsrådet – men menar samtidigt att detta pekar på att enbart rika länder är aktuella för de permanenta platserna.
I dagsläget innehas de fem permanenta platserna med vetorätt i säkerhetsrådet av USA, Storbritannien, Frankrike, Kina och Ryssland. Japans utrikesminister Nobutaka Machimura säger i en kommentar att även om Japan inte når upp till målsättningen på 0,7 procent av BNP i bistånd, så är landet trots det en mycket viktig biståndsgivare som stått för nästan en femtedel av världens biståndsmedel under de senaste tio åren. Nicola Reindorp från Oxfam menar att Annans rapport utgör en “djärv agenda” som världens regeringar har att ta ställning till i samband med det kommande toppmötet om de så kallade millenniemålen i New York i september i år. Ett av de viktigaste kraven menar hon är det som gäller att det internationella samfundet har ett ansvar att skydda civila i samband med krig, och i sista hand – utöva militärt våld för att se till att så sker. Oxfam menar att genom att komma överens om vilket ansvar som vilar på världens regeringar för att skydda civilbefolkningar, samt fastställa klara kriterier för militär FN-intervention som sista åtgärd, skulle det internationella samfundet ta ett stort steg för att skydda de oskyldiga som drabbas i världens konflikter. – I sista hand har regeringarna makten och ansvaret att agera i syfte att rädda liv, säger hon.
