Montevideo, 050303 (IPS) – Tiotusentals uruguayaner firade under tisdagen installationen av landets nya västerregering. Samma dag firade Uruguay 20-årsdagen av demokratins återkomst efter militärdiktaturens fall 1985.
Den nytillträdde presidenten Tabaré Vázquez lovade i sitt invigningstal att regeringen ska infria sina löften om en förändring av landet. Han sa bland annat att det än i dag – 20 år efter diktaturen – finns “mörka områden” vad gäller mänskliga rättigheter. – För allas bästa är det nödvändigt att belysa dem, inom ramarna för gällande lagstiftning, för att freden på allvar ska kunna slå rot i uruguayanernas hjärtan, sa presidenten. Vázquez syftar på paragraf fyra i landets amnestilag, som antogs på 80-talet och som innebar slutet på rättsprocesserna för brott begångna under militärdiktaturen. I den står det att regeringen ska utreda vad som hände med de omkring 200 uruguayaner som försvann under juntatiden, något som tidigare regeringar inte har gjort.
Vázquez talade om att mänskliga rättigheter ska respekteras inom alla områden. Han talade om vikten av jämställdhet mellan könen, om rättigheter för etniska minoriteter, om barns rättigheter, rätten till information, kultur och till en trygg miljö.
– Detta är också mänskliga rättigheter som hör ihop med demokratins kvalité, sa Vázquez.
Dessutom upprepade presidenten vikten av ett mer omfattande och bättre Mercosur. Mercosur är ett handelsblock som består av Argentina, Brasilien, Paraguay och Uruguay. Samtidigt underströk han vikten av att stärka relationerna mellan det sydamerikanska blocket och EU. Vázquez upprepade att hans regering kommer att fullfölja betalningen av landets skulder till Internationella Valutafonden, Världsbanken och privata långivare. Men han tillade att det från första början bör klargöras att regeringen inte kommer att tillåta att någon lägger sig i landets interna affärer.
– Uruguays problem och beslut ska lösas av uruguayaner, sa Vázquez.
Folkets höga förväntningar på stora förändringar kommer att ställa den nya regeringen under stark press. Landets demokratiska system lyckades klara sig igenom den brutala ekonomiska krisen 2002 men den sociala kostnaden var hög. Nästan en tredjedel av landets invånare gled ner i fattigdom. Den nya regeringen hoppas på att snabbt kunna förhandla fram ett nytt avtal med Internationella valutafonden, sa ekonomiministern Danilo Astori i måndags. Landets nuvarande utlandsskuld är nästan lika stor som dess BNP. Regeringen ska börja med att genomföra en tvåårig katastrofplan som riktas mot de cirka 100 000 medborgare som lever i extrem fattigdom.
På längre sikt vill regeringen minska klyftorna i samhället genom förändringar av skattesystemet, genom att fördela de offentliga medlen mer rättvist och genom att försöka dra till sig nya investeringar som kan bidra till “fler och bättre jobb”, enligt Astori. Statsvetaren Jorge Lanzaro väntar sig inte radikala förändringar från den nya vänsterregeringen utan tror på måttliga reformer.
– Vänstern har inte förblivit helt opåverkad av den nyliberala kulturella revolutionen och den har inlemmat vissa av dess beståndsdelar, exempelvis att det behövs balans i stadsbudgeten och behovet av frihandel och konkurrens, säger han till IPS. En sak är dock säker – stora förändringar är att vänta för de anställda i statsapparaten. Regeringen väntas stegvis byta ut tusentals tjänstmän på statlig och kommunal nivå som har anställts under Colorado-partiets epok. Vänstern har förutom regeringsmakten även egen majoritet i både över- och underhuset. Detta är en av de aspekter som skiljer den nya uruguyanska regeringen från grannländerna. I exempelvis Brasilien styr presidenten Luiz Inácio Lula da Silva med hjälp av en mycket skakig koalition i parlamentet som innehåller fraktioner från praktiskt taget hela det politiska spektrat. Lulas arbetarparti är knappt det största partiet i parlamentets underhus.
Och i Venezuela bygger regeringen på en social rörelse som kretsar runt en centralfigur – president Hugo Chávez – samtidigt som det traditionella partisystemet har luckrats upp och landet befinner sig i extrem politisk polarisering. Men det Uruguay delar med flera andra vänster/mittenregeringar i Sydamerika är viljan att följa en annorlunda politisk rikting är 80- och 90-talets som byggde på privatiseringar och en nedmontering av staten.
