Peking, 041110 (IPS) – De senaste månaderna har Kina skakats av ett flertal våldsamma uppror, protester och sammandrabbningar. Det jäser bland de grupper av Kinas 1,3 miljarder invånare som inte fått del av landets utveckling. Trots censuren har de statligt styrda medierna rapporterat om flera av höstens incidenter.
I början av november drabbade den muslimska hui-minoriteten samman med han-kineser i provinsen Henan. Enligt den statliga kinesiska nyhetsbyrån Xinhua dödades 148 människor i bråken, däribland 18 poliser. I Hanyuan, i provinsen Sichuan, har bybor rasat mot ett planerat dammprojekt. Byborna har tvingats lämna ifrån sig mark till staten mot mycket liten kompensation. Förra veckan drabbade upp mot 100 000 bönder i regionen samman med polis. Myndigheterna tvingades införa undantagstillstånd och kalla ut militärpoliser för att kunna stabilisera området. Oberoende betraktare säger att ilskan bland de som hamnat utanför den ekonomiska utvecklingen är utbredd. Bara under september månad deltog över tre miljoner kineser i protester och demonstrationer, uppger den New York-baserade organisationen Human Rights in China. I över 100 fall ledde protesterna till våldsamma sammandrabbningar mellan demonstranter och lokal polis och flera statliga byggnader sattes i brand. Det är ofta bönder, industriarbetare eller medlemmar i någon etnisk minoritet som demonstrerar och organiserar sig. Andra som inte ser något sätt att göra sig hörda på eller någon möjlighet att förändra sin situation tar till drastiska metoder.
Ett av de senaste exemplen är när sju migrantarbetare i staden Shenyang i norra Kina försökte begå kollektivt självmord genom att ta stora doser med sömnpiller. De hade arbetat ett år på ett bygge och innan de fick sin lön försvann arbetsgivaren. Ett öde som inte är ovanligt bland Kinas stora mobila arbetskår. Klyftan mellan rika och fattiga ökar snabbt i Kina. Enligt statstik från Världsbanken är inkomstskillnaderna i Kina nu större än i Indien och närmar sig de i Latinamerika. De flesta protester på landsbygden sker när bönder luras på sin mark av lokala statstjänstemän, säger Li Ping, på Pekingkontoret av institutet för landsbygdsutveckling, en ickestatlig amerikansk organisation. – Problemen med illegal beslagtagning av mark är utbredda och kan komma att leda till fler protester i framtiden, säger Li. Under Kinas snabba modernisering har över 40 miljoner bönder blivit av med sina hem och antalet ökar med två miljoner per år. Bönder utan mark är i dag bland de fattigaste människorna i landet, säger Zhao Dianguo, som arbetar på departementet för Arbete och social trygghet. När människor har något att klaga på har de hittills haft två val i Kina: antingen har de kunnat vända sig till landets domstolar eller så har de kunnat vända sig direkt till regeringen genom shangfang-systemet. Det sistnämnda är ett kommunistisk system som har funnits i landet i 50 år. Om man inte fått rätt mot de lokala myndigheterna eller i domstolarna har kan kunnat vända sig direkt till regeringen med sitt klagomål. Men statstiken för att få upprättelse genom shangfang är mycket nedslående och har försämrats de senaste åren eftersom antalet klagomål har ökat. Förra året fick regeringens kontor för medborgares klagomål in över tio miljoner anmälningar, men bara två av 1000 klagomål löses, enligt en undersökning publicerad i den Guangzhou-baserade tidningen ”Southern Weekend”. Nu tänker regimen skrota det ineffektiva shangfang-systemet. Många betraktare fruktar att det kommer att leda till att frustrationen bland fattiga kineser ökar ytterligare.
