Sao Paulo, 040129 (IPS) – Stora markägare och delstatsregeringen i Roraima protesterar mot den brasilianska statens beslut att erkänna ett stort indianreservat i Amazonas i Brasilien.
De senaste 30 åren har omkring 15 000 indianer – som tillhör de etniska grupperna ingarikó, macuxi, patamona, tuarepang och wapichana – krävt sin rätt till markområdet som omfattar 1,6 miljoner hektar.
Reservatet Raposa-Serra do Sol, i den nordöstra delstaten Roraima som gränsar till Venezuela och Guyana, existerar egentligen redan men landets president måste skriva under beslutet innan det blir officiellt. Delstatsregeringen och markägarna anser att om planerna på att erkänna reservatet blir verklighet så kommer hela samhället Uiramutã att försvinna, liksom värdefull jordbruksproduktion.
Uiramutã byggdes 1995 inom indianreservatets gränser, trots att reservatet redan två år tidigare hade avgränsats av regeringens nationella stiftelse för ursprungsbefolkningar FUNAI.
Den brasilianska justitieministern Marcio Thomaz Bastos har sagt att president Luiz Inácio Lula da Silva ska skriva under dokumentet som befäster reservatets gränser innan utgången av januari månad. Uttalandet gjordes för att lugna ner de allt mer otåliga organisationer som arbetar för ursprungsbefolkningen i områden. Men januari månad är nu nästan slut och stämningen i delstaten är orolig. Indianerna och de organisationer som arbetar för dem har tidigare utsatts för våld i samband med konflikter om rätten till marken i Raposa-Serra do Sol. En konflikt som omfattar kommersiella markägare, lokala politiker, ickestatliga organisationer, bönder och ursprungsfolken.
De senaste åren har tolv indianer mördats inom Raposa-Serra do Sols gränser, enligt Manuel Tavares, som arbetar för FUNAI. Det senaste offret hittades i januari 2003 bara hundra meter från huvudbyggnaden på en stor gård. Och i början av januari i år kidnappades tre missionärer. De tre har nu släppts men brottet har inte klarats upp.
Francisco Loebens, regional samordnare för den katolska organisationen CIMI Norte I, säger att regeringen inte har någon laglig möjlighet att undvika att slutföra avtalet om reservatet eller att förändra de gränser som dragits upp. Det enda regeringen kan göra är att skjuta fram undertecknandet till en tidpunkt den tycker är mera lämplig.
– Men vi anser att regeringen redan har passerat deadline, att detta har försenats en gång för mycket. Det enda sättet att skapa fred i Roraima är att agera öppet och att inte bygga upp falska förhoppningar hos de inblandade.
Loebens kritiserar att rättsystemet inte reagerade när staden Uiramutã grundades. Mark som tillhör ursprungsbefolkningen – även om staten äger den – ska enbart vara till för dem, anser han. – Hur kan det vara möjligt att bygga ett samhälle, med institutioner, kontor och en borgmästare, inne i ett ursprungsreservat? I staden finns affärer och verksamheter som drivs av icke-indianer men som många av invånarna i Raposa-Serra do Sol utnyttjar. Företrädare för ursprungsorganisationer har dock redan börjat bygga en affär där alla basvaror ska finnas till försäljning, säger Jacir José de Souza, samordnare för ursprungsbefolkningens råd i Roraima, CIR. Det finns redan en matbespisning som drivs av indianer inne i reservatet. Ursprungsbefolkningarna har egna planer för hur regionen ska utvecklas. De äger 27 000 nötkreatur, grisar, kycklingar och hästar tillsammans. – Vi arbetar hårt med våra odlingar av kassava, bananer, ris och bönor och vi säljer våra produkter i Boa Vista, huvudstaden i Roraima, säger de Souza. Ursprungsbefolkningen i regionen arbetade länge som billig arbetskraft åt de stora markägarna och förlorade gradvis sina rättigheter att fiska och jaga på deras egen mark, säger Tavares på FUNAI – Men för omkring 35 år sedan började de göra uppror mot behandlingen, säger han.
