Jaffna, 031117 (IPS) – Såren efter kriget är fortfarande tydliga på Jaffna-halvön i norra Sri Lanka, 21 månader in på vapenvilan mellan regeringen och rebellrörelsen LTTE – de tamilska tigrarna. Och vapenvilan hotas nu av den politiska krisen i landet.
Jaffnas traumatiserade befolkning och 40 000 regeringssoldater lever i ett spänt lugn på halvön, som präglas av tusentals utbombade hus och avhuggna palmer.
Det är spåren efter de intensiva strider som har rasat här under de 20 senaste åren mellan LTTE – som slåss för att landets tamilska minoritet ska få självbestämmande i de norra och östra delarna av landet – och den lankesiska och indiska militären.
Krigets börda har knappt lättat ännu, och fejden mellan president Chandrika Kumaratunga och premiärministern Ranil Wickremesinghe har lett till oro över vad som ska hända med fredsprocessen.
Den fjärde november, när Wickremesinghe var i USA, avskedade Kumaratunga tre ministrar och stängde parlamentet. Hon menade att premiärministern hade gett efter allt för mycket i fredsförhandlingarna, som inleddes i september 2002.
LTTE har inte deltagit i fredsförhandlingarna sedan i april, men en ny förhandlingsomgång planerades av de norska medlarna när den politiska konflikten bröt ut.
På fredagen tillkännagav Norges biträdande utrikesminister Vidar Helgesen att Norge drar sig tillbaka från sin medlarroll tills den politiska krisen är löst. Och Jaffnas invånare oroar sig nu över att krisen kan påverka dem negativt. Staden Jaffna, och halvön som den ligger på, är det område som drabbats värst av konflikten, som har krävt 60 000 liv sedan 1983.
– LTTE vill vara tålmodigt och arbeta för fred, och vi hoppas att de lyckas med det. Ingen vill ha krig, säger Ponmalar Rajeshwaram från Council of Non-Governmental Organisations.
Och även om det går långsamt så pågår försöken att återupprätta ett normalt liv i de krigsdrabbade områdena.
Ett FN-finansierat psykvårdsprojekt inleddes nyligen i Jaffna, för att behandla hundratals människor som lider av krigstrauman.
Sri Lankas armé tog kontroll över Jaffna, som innan dess var tigrarnas kulturella och politiska huvudstad, 1995, efter flera veckors strider.
Fem år senare var tigrarna nära att återta Jaffna, efter att ha drivit tillbaka mer än 10 000 regeringssoldater. Men rebellerna stannade strax utanför staden.
Längs den 10 kilometer långa vägsträckan som förbinder den militära flygplatsen Palaly med staden Jaffna ligger ett oräkneligt antal utbombade hus. Och stadens centrum bevakas fortfarande av posteringar som bemannas av armésoldater med automatvapen.
Och längs den strategiskt viktiga motorvägen A9 söderut från Jaffna till LTTE:s högkvarter i Killinochchi är landskapet än mer sargat. På båda sidor av den 64 kilometer långa vägen ligger minfält och hus, lagerlokaler och andra byggnader som har raserats av flygbombningar och artillerield.
Striderna har för det mesta stått mellan LTTE och regeringens styrkor, men under två år i slutet av åttiotalet slogs LTTE mot den indiska armén, som fanns på plats i landet för att upprätthålla det fredsavtal som då var i kraft. Indierna lämnade landet sedan 1 340 indiska soldater dödats i striderna.
– Vi lever i ett fängelse av bråte och ruiner, och en tredjedel av halvön – inklusive stora delar av den bästa odlingsmarken – kontrolleras av militären, säger Sodinadan vid Council of Non-governmental Organisations.
Han menar att regeringen knappt har gjort någonting för att infria sina löften om att återuppbygga mer än 120 000 hus som förstörts av striderna.
När LTTE i april avbröt sitt deltagande i fredsförhandlingarna, anklagade rebellerna regeringen för att den inte gjorde tillräckligt för att hjälpa flyktingar att återvända och återuppbygga de områden som drabbats av kriget.
Och i fiskarbyn Savatkaddu, nära Jaffna, finns 100 krigsänkor som säger att de vill gå med i LTTE för att hämnas sina män, som har dödats av militären.
– Om det inte rådde en vapenvila skulle vi gärna anmäla oss frivilligt till LTTE, säger 28-åriga Sahila, som leder byns organisation för änkor. Hennes make sköts till döds av regeringssoldater när han var ute och fiskade.
Änkor i traditionella hinduiska samhällen har inga rättigheter. De behandlas ofta som olycksbringare och får inte delta i religiösa ceremonier, exempelvis bröllop.
LTTE:s kvinnliga rekryter har däremot hög status och ett rykte om sig att vara utomordentliga krigare.
Men trots de svåra förhållandena har vapenvilan ändå förbättrat situationen i Jaffna. Nya hotell, banker, affärer och internetcaféer har öppnats. Elförsörjningen är nu relativt stabil, och mobiltelefonnätet fungerar.
Japanska bilar har också sakta men säkert börjat ersätta stadens många gamla veteranbilar – Morris Oxford, Morris Minor, Mini Minor och Hillman-bilar. Många av dem är anpassade för att köras på fotogen på grund av bensinbristen under kriget.
Men det är ändå svårt att skaka av sig känslan av misstänksamhet i Jaffna. Det politiska dödläget i huvudstaden Colombo kan sätta stopp för vapenvilan och för utvecklingen.
LTTE bad i förra veckan regeringen att den skulle försäkra att man håller fast vid vapenvilan. Men källor som står tigrarna nära säger också att de har mobiliserat sina soldater. Enligt vissa bedömare har de nu 20 000 män och kvinnor som är redo att gå ut i strid om fredssträvandena misslyckas. Det är dubbelt så många som innan vapenvilan.
