Caracas, 030819 (IPS) – Venezuelas president Hugo Chávez har nu suttit halva sin mandatperiod , och enligt den konstitution som han själv har drivit igenom kan landet nu hålla en folkomröstning om att avsätta honom.
Under de tre senaste åren har landet uppslukats av en pågående konflikt mellan Chávezs parti – MVR – och oppositionen, som samlar 77 politiska partier, fackförbund och organisationer.
– Chávez återuppväckte intresset för politik hos miljontals venezuelaner och han har byggt upp ett nytt institutionsväsen, men hans administration har raserat samförståndet till förmån för konfrontation, säger José Vicente Carrasquero, professor i statsvetenskap vid Simón Bolívar-universitetet.
Chávez, en före detta fallskärmsjägare som ledde ett misslyckat kuppförsök 1992 och avtjänade två år i fängelse för det, vann presidentvalet 1998 med 56 procent av rösterna.
1999 fick han igenom sitt förslag till en ny konstitution, efter en folkomröstning i landet.
Den nya grundlagen föreskrev nya val, vilka hölls i juli 2000. Chávez valdes till president för en sexårsperiod. 60 procent av väljarna röstade på honom.
Stödet för Chávez kommer framför allt från landets låginkomsttagare, och hans regering har riktat mycket uppmärksamhet mot deras problem. Samtidigt har medelklassen engagerat sig som aldrig förr mot honom och hans regering.
Enligt officiella siffror är 45 procent av Venezuelas 26 miljoner invånare fattiga, och 18 procent lever i extrem fattigdom. 47 procent av befolkningen anses tillhöra något skikt av medelklassen.
Fram tills 2001 var Chávez den enda som kunde samla massorna, i de enorma politiska möten som hölls i städer runt om i Venezuela. Men i januari 2002 uppstod ett nytt fenomen – enorma demonstrationer för oppositionen, mot Chávez.
En av oppositionens största demonstrationer hölls den 11 april 2002. Den slutade med att 18 människor sköts till döds. Under oroligheterna som följde genomförde en del av oppositionen en kortlivad kupp. Chávez avsattes från makten men kom tillbaka efter två dagar.
På onsdagen kommer oppositionen åter igen att demonstrera. Man planerar att lämna in 2,7 miljoner namnunderskrifter som man samlat in för en folkomröstning om huruvida Chávez ska avgå eller inte.
– Många människor reagerar på Chávez inte som på en vanlig politisk motståndare, utan snarare som om han vore en personlig fiende, säger sociologen Tulio Hernández.
Kampen mot fattigdomen, som har varit Chavez högsta prioritet, har gjort vissa framsteg under hans tid vid makten. Antonio Molpeceres, FN:s utvecklingsprogram UNDP:s representant i Venezuela, säger att regeringen har arbetat väldigt hårt för att minska spädbarnsdödligheten och för att öka kvinnornas tillgång till utbildning och arbete.
Men samtidigt har situationen i Venezuela inte förbättrats när det gäller exempelvis undernäring och allmän tillgång till grundläggande utbildning.
Under de senaste fyra månaderna har regeringen inlett projekt för subventionerad mat i en del städer, ökad läskunnighet bland vuxna samt ett projekt för att förbättra primärsjukvården med hjälp av kubanska sjukvårdsarbetare. Effekten av de projekten har man ännu inte mätt.
Arbetslösheten i landet har ökat från 11,3 procent 1998 till 20 procent i dag, enligt regeringsstatistik. Och studier som har gjorts av ekonomer som står på oppositionens sida visar att den genomsnittliga inkomsten i Venezuela har minskat med 25 procent under de fem senaste åren.
Enligt opinionsinstituten Datanálisis och Consultores 21, som båda drivs av oppositionen, säger minst två av tre venezuelaner att de skulle rösta emot Chávez vid en folkomröstning.
Det finns ännu inga opinionsmätningar från oberoende opinionsinstitut.
Presidenten och hans anhängare hävdar att problemen i landet beror på att de traditionella maktsektorerna – näringslivet, fackförbunden, den statliga byråkratin, utländska intressen, den gamla kadern av politiker och de privatägda medierna – motsätter sig förändringar.
– I tre år har vi arbetat med det här projektet under stora svårigheter. Vi har fortsatt vår kamp för de uteslutna trots att vi har mött oförstånd och motstånd. Ingen annan regering har tvingats stå ut med sabotage i den omfattning som den här har fått göra, säger parlamentarikern Nicolás Maduro, som tillhör Chávezs parti.
Problemen för regeringens sociala projekt, men framför allt landets ekonomiska motgångar, skylls av regeringen på det motstånd som näringslivet har stått för – i synnerhet den misslyckade kuppen och den 63 dagar långa generalstrejk som började den andra december förra året.
Oppositionen vill att folkomröstningen om Chávezs vara eller inte vara ska bli den slutgiltiga striden, och hoppas på att den ska kunna hållas i år.
