Dubai, 030512 (IPS) – Den nästan 14 århundraden gamla konflikten mellan sunnioch shiamuslimer har gått in i ett nytt skede i Irak. Men de flesta muslimer och bedömare menar att det är de politiska övervägandena som stärker de religiösa motsättningarna mellan de två grenarna av islam.
– Skillnaderna har utan tvekan en religiös grund. De båda sidorna anklagar varandra för att vara rigida, förvanskade och underlägsna. Men skillnaden har utnyttjats av politiska ledare och så har den resulterat i sekteristiskt våld runt om i världen, säger en sunnimuslimsk konstnär i Förenade arabemiraten.
– Samtidigt finns det även ett samförstånd mellan de två grenarna, delvis på grund av samhällsmässiga realiteter. Det finns de som gifter sig över gränserna, och det är inte helt ovanligt att man går till varandras moskéer, säger konstnären, som vill vara anonym.
Nouri al-Sagban, en shiitisk doktor från Irak som arbetar i Förenade arabemiraten, är ett exempel på det. – Min mor och min hustru är sunniter. Skillnaderna, i synnerhet i Irak, är försumbara – det handlar mer om politik.
Efter profeten Muhammeds död delades muslimerna mellan de som följde kalifen Abu Bakr och de som var anhängare till Muhammeds närmaste släkting, hans svärson Ali ibn Abi Talib. Splittringen förstärktes sedan både Imam Ali och hans son Imam Hussein mördats av sunniter.
Även om de båda riktningarna delar de flesta av islams seder så finns det än i dag skillnader, i synnerhet när det gäller shiamuslimernas betoning av den religiöse ledarens roll. Shiamuslimerna menar att gud valde Ali till kalif, och att den posten ska ärvas, medan sunnimuslimerna är emot arvföljd.
Sunnimuslimernas viktigaste helgedomar är Mecka och Medina i Saudiarabien, medan Najaf och Karbala i Irak vördas som symboler för martyrskapet av shiiterna, som är ungefär 135 miljoner – 10 procent av världens muslimer. Shiamuslimerna finns framför allt i Iran, Irak, Saudiarabien, Bahrain och Pakistan.
Iran är det enda landet i världen som har en shia-dominerad regering.
Men efter det att Saddam Husseins och det styrande Ba'ath-partiet fallit, försöker det shiitiska ledarskapet i Irak att etablera sig på en maktposition i landet.
Samtidigt som de shiitiska partierna och miliserna försöker fylla det maktvakuum som uppstått efter Saddam Husseins fall har USA varnat grannlandet Iran för att blanda sig i försöken att tillsätta en ny regering i Irak.
Men Iraks “sekulära traditioner” – en del av Ba'ath-partiets ideologi – och dess pluralism anses ofta vara ett argument för att landets politik och dess folk är annorlunda än i Iran. Ett exempel på det är att shiiterna stod bakom Saddam Hussein i kriget mot Iran 1980-1988. Den stora majoriteten av de irakiska soldaterna var shiiter, och de var lojala mot det sekulära Ba'ath-partiet snarare än mot den shiamuslimska revolutionen på andra sidan gränsen.
Och Nouri al-Sagban säger att de flesta shiitiska ledarna i Najaf länge har varit emot den iranske ledaren Ayatollah Khomeinis idé om att shiitiska religiösa ledare ska sitta vid makten.
– De anser att det har korrumperat prästerskapet och gjort folk arga. Striden kommer nu att stå mellan irakiska shia-ledare som menar att man ska skilja på staten och moskén, och de pro-iranska präster som vill styra landet i samma stil som Khomeinis Iran..
Men en del sunnimuslimer är tveksamma till de irakiska shiamuslimernas sekulära rykte.
– Deras sekulära känslor var en produkt av den miljö de levde i. De förnekades friheten att utöva sin version av islam. Nu när Saddam är borta tyder den senaste tidens religiösa ceremonier på att shiiterna kommer att återuppta de seder som har blivit deras varumärke runt om i världen, säger den sunnimuslimske konstnären. De seder han syftar på är shiamuslimernas martyrritualer. – Religiös tillhörighet fungerar på ett sådant sätt att man aldrig kan räkna bort möjligheten av att shiamuslimerna slår sig samman mot en gemensam sunnimuslimsk fiende, säger han.
Och händelserna i Irak oroar även sunnimuslimer i andra gulfländer, eftersom en shiitisk regering i Irak skulle ändra maktbalansen mellan de båda grenarna av islam.
Bahrain är ett land där, liksom i Irak före Saddams fall, majoriteten är shiiter som styrs av en sunnimuslimsk minoritet.
Och den saudiska shia-minoriteten ser redan shiamuslimernas återkomst i Irak som en källa till hoppfullhet.
En saudisk religiös shia-ledare, Sheikh Hasan al-Saffar, sa i ett uttalande nyligen att landets shiiter är fast beslutna att kämpa mot den diskriminering som de drabbas av, till exempel bristen på politisk representation, förbudet mot shiiter i militären, och förbudet mot att praktisera vissa religiösa ritualer.
Med tanke på den stämningen försöker Gulfstaterna begränsa shiiternas makt i Irak genom att föra fram den tidigare irakiska utrikesministern Adnan Pachachi, en sunnimuslim som har levt i exil i Förenade arabemiraten i mer än 20 år.
