Damaskus, 030414 (IPS) – I Syrien talar man inte om den irakiska regimens fall. Från officiellt håll heter det att grannlandet är “ockuperat”, och man uppmanar USA att dra sig tillbaka omedelbart.
Den statliga televisionen har fortfarande inte visat bilderna av när statyn av Saddam raserades i Bagdad. Konflikten fyllde sändningarna i stort sett dygnet runt, tills den dagen när de amerikanska stridsvagnarna rullade in i Bagdad. Då avbröts plötsligt nyhetssändningarna och ersattes med dokumentärer om islamsk konst och arkitektur.
De syriska myndigheterna har anledning att vara oroliga. Sedan kriget inleddes har den amerikanska administrationen riktat en rad anklagelser mot Syrien, som sägs ha gett stöd till de som bestämt sig för att kämpa mot de amerikanska och brittiska trupperna i Irak. I förra veckan anklagade den amerikanske försvarsministern Donald Rumsfeld Syrien för att ha hjälpt folk ut ur Irak och in i Syrien. USA:s farhåga är att irakiska regimföreträdare ska fly via Syrien.
Men det förnekas av den syriska regeringen.
– Ingen från den irakiska regeringen har bett att få komma in i Syrien, säger utrikesdepartementets taleskvinna Buthaina Shabaan. Och även om irakierna skulle vilja ta sig över gränsen skulle de inte kunna göra det, säger Shabaan, eftersom amerikanerna blockerar vägarna.
På fredagen bombade USA det område av Irak som ligger närmst Syrien. Enligt den amerikanska militären var syftet att hindra irakiska makthavare att fly till Syrien, och att hindra arabiska “frivilliga” att ta sig in i Irak för att slåss mot de amerikanska styrkorna.
Under de två senaste veckorna har Damaskus blivit en mötespunkt för de som vill bege sig till Irak för att bekämpa USA. Hundratals, om inte tusentals, har redan gjort det, och rapporter från Irak tyder på att en stor del av det motstånd som USA och Storbritannien möter kommer från sådana frivilliga.
Västerländska diplomater i Damaskus fruktar nu att Syrien planerar att använda dessa som ett sätt för att sabotera de amerikanska och brittiska planerna för Irak efter kriget. Om det är syftet så är det en lek med elden.
I de palestinska flyktinglägret Yarmouk, i praktiken en stadsdel i Damaskus, finns det många unga män som gärna vill gå ut i krig, även om det i stort sett redan verkar vara över.
– Om situationen kräver det, kommer det heliga kriget mot amerikanerna att fortsätta, säger Talal Hussein, en lokal representant för den militanta Hamas-rörelsen.
Yarmouk börjar att bli kusligt lik städerna på Västbanken och i Gazaremsan. Affischer av runt 50 “martyrer” som har dött i Irak pryder väggarna i trånga gränder och gator.
Många unga palestinier är veteraner som har utbildats i träningsläger i Libanon, för att slåss mot israelerna. Issam Hejjo var en av dem. Han var en av de första frivilliga som begav sig till Irak, för tre veckor sedan, och han dödades när en buss full av frivilliga soldater besköts av amerikaner.
– Vi beundrar Issam, vi vill alla vara som han, säger hans vän Mohammed Hassanein. Mohammed säger att han fortfarande överväger att åka iväg för att slåss.
– Det är var och ens rättighet att åka för att utkämpa jihad, säger han.
Och hur den irakiska regimen beter sig bryr han sig inte om.
– Jag har inte med att göra vad Saddam Hussein gör mot sitt folk. Jag skulle åka för att slåss mot den amerikanska invasionen av ett arabiskt och muslimskt land.
Men sådana uttalanden provocerar fram ursinniga svar från irakier som är emot Saddam Hussein. I Sayeeda Zeinab, en stad som framför allt bebos av irakiska shiamuslimer, är folk föraktfulla när de får frågan om vad de tycker om de frivilliga. – Var var araberna när Saddam dödade oss, år efter år?, frågar en man.
– Slåss mot amerikanerna?, fnyser en annan man. Vad spelar det för roll om de tar vår olja? Saddam tog vår frihet och vår olja. Amerikanerna kommer kanske åtminstone att låta oss ha kvar vår frihet.
Men Hamas-representanten Talal Hussein tar inte överdrivet stor hänsyn till vad irakierna tycker.
– Om irakierna ber oss att sluta strida, skulle vi inte göra det, eftersom det skulle vara ett resultat av amerikanska påtryckningar. Ingen kan be en krigare att avbryta ett heligt krig mot en ockupant, säger han, sittandes i sitt kontor som är fullt av affischer av martyrer som har dött i Israel och i de palestinska områdena.
Många syrier och palestinier är dock arga på den irakiska regimen. Men inte för dess missgärningar under de senaste 30 åren, utan för att den inte har gjort mer motstånd mot USA och Storbritannien. – Om de visar sig vid gränsen ska vi döda dem. De borde stanna och slåss mot amerikanerna, säger en affärsinnehavare.
Och Talal Hussein har en liknande syn på saken.
– Om det vi ser på tv är sant, så är det förräderi. Det minsta vi kan förvänta oss från våra irakiska bröder är att de gör motstånd, så som vi gjorde motstånd i Jenin.
