Ramallah, 030317 (IPS) – Palestina har utnämnt en ny premiärminister, men ingen är riktigt säker på vad det är för regering som han är premiärminister för.
– Polisen kommer väl att vara premiärministerns ansvar, eller hur?, frågade en palestinsk tjänsteman. Ingen hade något svar att ge honom.
Det palestinska Lagstiftande rådet röstade i förra veckan för att skapa premiärministerposten. Men för tillfället är det framför allt förvirring som råder. Den man som har namngivits för posten, Abu Mazen, har inte utsetts officiellt, och han har heller inte tackat ja till uppdraget.
Utnämningen av en premiärminister har blivit viktig sedan den amerikanske presidenten George W. Bush på fredagen talade om att intensifiera arbetet för det som har kommit att kallas en vägkarta för fred i Mellanöstern.
En del av förvirringen verkar bero på maktkampen mellan den palestinska myndighetens ordförande Yasser Arafat och hans egen Fatah-rörelse, som kontrollerar parlamentet. Fatah, som vill ha en stark premiärminister, vill att den moderate Abu Mazen ska ta över en betydande del av Arafts nästan gränslösa makt.
Arafat sägs, inte överraskande, vara emot det. Den högerinriktade israeliska dagstidningen Jerusalem Post har rapporterat att Arafat vägrar skriva under på beslutet om att inrätta premiärministerposten.
Den maktkampen kommer att avgöra vem som ska tala för palestinierna i förhandlingarna med Israel om Bushs nya förslag.
Det internationella samfundet och Israel har varit försiktiga i sina reaktioner på beslutet om att inrätta en premiärministerpost och nomineringen av Abu Mazen. USA, FN och Israel har alla sagt att premiärministern måste ha tillräckligt med makt för att återstarta fredsförhandlingar.
Den amerikanska utrikesministern Colin Powell sa i en kommentar till utnämningen att den kommer att medbringa en “ny dynamik”.
– Vi har gjort det klart för den palestinska sidan att de behöver få fram ett nytt ledarskap eftersom det gamla ledarskapet inte lyckades få våldet under kontroll och eftersom det inte kom med idéer eller initiativ som skulle kunna hjälpa oss att bygga upp en dialog med Israel, sa Powell.
Amerikanska företrädare har också betonat att premiärministern måste ha kontroll över den palestinska säkerhetsapparaten.
Men en del palestinska företrädare menar att Arafat även fortsättningsvis kommer att ha makten över militär och polis, och att han kommer att ha sista ordet i eventuella fredsförhandlingar. De hänvisar till den franska modellen, där presidenten har det yttersta ansvaret för utrikespolitiken och försvaret.
Ett av de viktigaste målen för den amerikanska och israeliska politiken har varit att försvaga och i slutänden ersätta Arafat. EU och FN har också velat se att Arafat skjuts åt sidan av en premiärminister med stora befogenheter.
Kraven på reformer har växt sig starka även bland palestinierna. Den palestinska myndigheten ses allt mer som korrumperad och oförmögen att stå upp emot Israel.
Arafats egen Fatah-rörelse vill nu se större makt i händerna på Abu Mazen, som grundade Fatah tillsammans med Arafat. Han har länge setts som Arafats naturliga efterträdare.
