Istanbul, 030225 (IPS) – En överväldigande majoritet av Turkiets befolkning är motståndare till ett anfall mot Irak. Trots det är landet på väg att dras in i det hotande kriget. Orsaken är att landet har egna intressen att skydda.
Efter en tids tvekan har Turkiet på senare tid har börjat böja sig för de amerikanska kraven. Under veckan förväntas en motion antas i parlamentet som godkänner stora amerikanska trupper på turkisk mark.
Tusentals amerikanska soldater väntar redan på fartyg som ligger ankrade i de stormiga haven utanför den turkiska kusten. Planen är att soldaterna snart ska kunna gå iland och bygga upp en nordlig front mot Turkiets grannland Irak.
Redan nu arbetar hundratals amerikanska soldater med att “uppgradera” USA:s baser i landet, efter ett godkännande från Turkiets parlament. Amerikanska transportflygplan har på nätterna landat på flygplatsen i Diyarbakir, i närheten av den irakiska gränsen.
Samtidigt har Turkiet skickat tusentals soldater till den gränsområdet i krigsförberedelser av en omfattning som inte skådats på decennier.
Turkiet, den enda muslimska medlemmen av Nato, styrs av ett parti med muslimska förtecken och har en befolkning som med mycket bred majoritet är motståndare till ett krig mot Irak. Men landet är trots det på väg att dras in i konflikten.
Det som driver Turkiets regering är inte ett motstånd mot Saddam Hussein diktatur. Det är den oavklarade frågan om norra Irak, oljerikedomar och andra resurser som intresserar Turkiet.
Turkiets regering har fördömts på såväl hemmaplan som internationellt för det pris man har satt för att bidra till det amerikanska krig som turkarna själva är motståndare till. Enligt regeringen förlorade landet upp emot motsvarande 100 miljarder dollar på kriget i Irak 1991. Därför har man nu begärt stora bidrag från USA. Det senaste budet från Washington är på 6 miljarder dollar i bidrag och 10 miljarder dollar i fördelaktiga lån.
Kritiker menar att de turkiska kraven påminner om utpressning, men politikerna försvarar kraven.
Samtidigt finns det även politiska orsaker bakom den turkiska hållningen.
Man ser en fara i att en stark kurdisk enhet kan komma att bildas i norra Irak om Saddam försvinner. De turkiska ledarna kräver av USA att man undviker bildandet av ett oberoende Kurdistan, eller någon annan form av kurdisk stat under en svag centralregering. En sådan statsbildning kan komma att agera för att få kontroll över oljefälten i norra Irak, menar turkiska politiker.
Dessutom oroar sig turkarna för att landets egna kurdiska minoritet – närmare 20 procent av landets 68 miljoner invånare är kurder – ska stärka sina krav på självständighet om kurderna i Irak får större självbestämmande.
Striderna mot landets kurdiska gerilla har kostat närmare 35 000 människor livet. Under de senaste åren har striderna avtagit, efter att den kurdiske ledaren Abdullah Öcalan tillfångatogs. Men hoten om att striderna ska blossa upp på nytt finns kvar.
De turkiska ledarna hävdar att om landet vänder kriget ryggen skulle man inte ha något inflytande över vad som sker med de vapen som USA kommer att ge de irakiska kurderna i samband med invasionen.
De är dessutom medvetna om att de riskerar att bli utfrusna av USA om de inte finns med när krigsplanerna ritas.
