Bogota, 020306 (IPS) – Oro och sårbarhet är vad folket i det konfliktdrabbade Colombia känner sedan fredsförhandlingarna mellan Farc-gerillan och regeringen brutit samman. Invånarna i San Vicente del Caguán, en stad som ligger inne i det område som tills den 20 februari kontrollerades av gerillan, säger att det är som att leva med en tidsinställd bomb.
San Vicente har 40 000 invånare. De saknade vatten och el under en vecka efter det att fredssamtalen brutit samman och var i princip instängda i staden. Telefonledningarna är fortfarande tysta och människorna går omkring i skräck för attacker från landets högermiliser, som samlas inom den paramilitära paraplyorganisationen AUC. AUC sa i början av veckan att de kommer att nå den zon som tidigare kontrollerades av Farc inom fem dagar.
AUC har också sagt att miliserna planerar att dra åt nätet runt Farc-gerillan, vars medlemmar forfarande finns ute på landsbygden i området kring San Vicente del Caguán.
Den 20 februari avbröt regeringen fredsförhandligarna med Farc-gerillan.
Förhandlingarna hade då pågått i tre år och gerillan kontrollerade ett 42 000 kvadratkilometer stort område som regeringens styrkor dragit sig ur.
Strax efter det att förhandlingarna kollapsat inledde regeringsstyrkorna en offensiv mot det område som gerillan kontrollerat. I samband med det sprängde gerillan ett elverk, och attentatet gjorde att hela provinsen Caquetá, där San Vicente ligger, blev utan el och vatten. Nu har 46 av 60 samhällen fått tillbaka elen, enligt regeringen.
– Vad har San Vicente gjort mot gerillan för att förtjäna detta?, frågar en orolig kvinna i området. Hon vill vara anonym.
– Befolkningen har inte fått några tydliga garantier på att deras liv kommer att skyddas, säger den före detta borgmästaren i San Vicente, Omar García, som representerar det liberala partiet. När fredsförhandlingarna bröt samman uppmanade bland andra FN och människorättsorganisationen Amnesty regeringen att skydda civilbefolkningen bättre.
García, som var borgmästare i San Vicente när armén började dra sig tillbaka från området i november 1998 och fredsförhandlingarna inleddes, säger att slutet på förhandlingarna är sorgligt.
– Vi levde med gerillan men vi bör inte stigmatiseras på grund av det, säger han.
När armén dragit sig ur området blev Farc de som bestämde i zonen. Nu är alla rädda för morgondagen.
Ett företag som byggt vägar på uppdrag av Farc inne i den gerillakontrollerade zonen säger att minst 1500 arbetare som var anställda av gerillan nu är utan jobb.
– Jag tycker att det är bra att regeringen kommer tillbaka, men den borde ha kommit tillbaka med en väska fylld av lösningar, av pengar till investeringar, för att få människor att känna förtroende för armén och staten. Istället kom den in skjutandes, för att förstöra, säger han.
Vanligt folks tålamod håller på att ta slut.
– Om gerillan förstör borde regeringen bygga. Men det gör den inte. Jag kan inte ens betala min hyra, klagar en köpman i San Vicente, som drabbats av svåra ekonomiska förluster på grund av elavbrottet.
I dag har regeringen utposterat 1000 soldater inne i San Vicente. De genomför upprepade kontroller av invånarna, som dock anser att soldaterna skulle göra betydligt mer nytta om de istället hade bevakat vägar, broar och elledningar.
Sedan förhandlingarna kollapsade har Farc förutom attacker mot elverket och elledningar sprängt en bro över floden Guayas. Bron kopplade samman San Vicente med Florencia, huvudstaden i provinsen Caquetá. Nu är vägen mellan städerna inte längre farbar.
Bomberna började falla innan många lokalinvånare ens visste att fredförhandlingarna kollapsat.
– Jag var helt ensam. Jag bad Gud om att ge mig styrka. Att höra explosionerna var verkligen otäckt, säger 83-årige Adán Castro..
Castro bor i Los Pozos, en by med omkring 50 hus. I byn genomfördes förhandlingarna mellan Farc och regeringen. En del av de hus som byggts speciellt till förhandlingarna står kvar och över ingången till en byggnad sitter ett porträtt av Farc-gerillans grundare Jacobo Arenas, som dog 1990, och dess nuvarande ledare Manuel Marulanda.
Men en stor byggnad som också användes till förhandlingarna har förstörts i regeringens bomräder.
– Det är synd att så mycket pengar går till spillo, säger Castro som liksom många av invånarna anser att byggnaden kunde ha byggts om till exempelvis en skola.
Regeringen har också bombat landningsbanor och andra byggnader som använts av Farc-gerillan. Invånarna i staden La Tunia, där det finns en start- och landningsbana, fruktar att även den nu kommer att bombas. Regeringen hävdar att gerillan använder banan för narkotikasmuggling.
– Om bombplanen kommer vi alla att gå ut på gatorna och vifta med vita flaggor, säger en lokalinvånare.
– Gerillan byggde vägar och gav oss arbetsmöjligheter, men vi tillhör inte gerillan. Om armén ger oss jobb nu, så kommer vi att arbeta för dem, säger han.
