011115 (IPS) – När USA
Och när Usama bin Ladin påminde världen om sitt löfte att föra ett heligt krig mot kristna och judar började de kristna i mellanöstern att fundera på vad det innebar för dem.
I Kairo känner sig Adel Karras familj som om de är trängda mellan två sidor. Den 18 september sköts en av deras släktingar ihjäl i sin livsmedelsaffär i Los Angeles. Karras såg arabisk ut och hans affär låg i närheten av en moské.
Ingenting stals från hans affär, och dödsskjutningen misstänks ha utförts av amerikaner som gav muslimerna skulden för attackerna mot USA och ville hämnas. Men de visste inte att trebarnsfadern Karras var kristen. Han tillhörde den koptiska församlingen i Egypten.
Familjen Karras, och det koptiska samhället i stort, fruktar också att kriget i Afghanistan kan leda till att de blir mål för de muslimer som är arga på Väst. När 17 kristna i Pakistan mördades nyligen byggdes den rädslan på ytterligare.
De kristna i Mellanöstern – små och krympande minoriteter från Irak till Jordanien och Syrien – har varit oroliga sedan den elfte september.
– Jag hör muslimer prata på gatorna. De vet inte vilken religion jag tillhör, och de säger rakt ut vad de vill göra med kristna. Det låter illa, säger Rafik Labib, en av de sörjande vid Karras begravning i Kairo förra veckan.
Men Imad Jad vid al-Ahram-centret för strategiska studier, som själv är kopt, säger att kopterna i Egypten länge har kämpat emot “västerländsk inblandning i deras affärer” och avböjt skydd från utlandet, av rädsla för att det ska leda till att de utsätts ännu mer.
Kopterna, som tros vara direkta ättlingar till faraonerna, utgör runt 14 procent av Egyptens befolkning och de har levt med muslimska härskare i landet under 1 400 år. Men det har inte alltid varit lätt. Kopternas representation i politiken och i armén är mikroskopisk och de diskrimineras överallt på arbetsmarknaden. Den senaste sammandrabbningen mellan religiösa grupper, 1998, ledde till att 20 kopter dödades på den egyptiska landsbygden.
– De kristna har tillräckligt med problem här – det här kriget är det sista de behöver, säger Jad, som också är kritisk till det sätt som man i Väst hanterar de kristna i mellanöstern. Han menar att klagomålen om diskriminering bara tas upp när det passar dem.
– Om diskrimineringen plötsligt ökar, eller de kristna förföljs i ett land som är allierat med USA i den här koalitionen, är det ingen som säger någonting om det.
I Libanon, det land som har den proportionellt största kristna befolkningen i Mellanöstern, finns det en känsla av att det kan vara bra att de kristna för en gångs skull inte kommer att få någon specialbehandling. Till skillnad från kopterna i Egypten har de maronitiska kristna i Libanon starka historiska band till Väst.
– Jag tror inte att det kommer att bli några spänningar mellan muslimer och kristna, för den här gången är vi alla lika i USA:s ögon, alla är araber, alla sitter i samma båt, säger Michele Maria, en ung kristen kvinna från den sunnimuslimska staden Tripoli i norra Libanon.
Men alla är inte lugna. Tidigare den här månaden attackerades två kyrkor och en moské sattes i brand. Någon hade klottrat “alla muslimer är terrorister” på moskéns vägg. Kyrkorna låg i städer med en muslimsk majoritet och moskén låg i en kristet dominerad stad.
Incidenter som de här är inte helt ovanliga i Libanon, som har lidit av ett 15-årigt inbördeskrig, men i dessa tider följer regeringen händelserna noggrant, och en av de som attackerade kyrkan har redan gripits.
I Furn el Chebbak, ett kristet område i Beirut är stämningen fortfarande avslappnad.
– Personligen är jag inte orolig, men de kristna i allmänhet kanske är det, säger 23-åriga Kamil, som sitter i sin livsmedelsaffär i Furn el Chebbak.
– Även när det är lugnt så finns det partier som försöker skapa oroligheter mellan kristna och muslimer för att gynna sina egna intressen, så vad kan man förvänta sig när det verkar som om det pågår mellan Väst och muslimerna, säger han.
Kristna och muslimska religiösa ledare har försökt lugna läget, och uppmanat till förståelse mellan de båda grupperna under den här känsliga perioden.
Men Libanon, som har stora olyckliga erfarenheter av inbördeskrig och sekteristiskt våld, har också uppmanat andra länder att vara uppmärksamma på sekteristisk oro.
Efter massakern på kristna i Pakistan skrev Beirut-tidningen Daily Star att “det låter bekant för libaneserna, och vår historia kan fungera som en karta för att man ska undvika samma dödliga väg”.
(011115)
.
