Manama, 011028 (IPS) – Den 24 oktober hölls det första parlamentsvalet på 28 år i Bahrain. Valet ses av de bahrainier som röstade som ett steg mot ytterligare demokratisering och ett slut på konflikter och våld mellan olika religiösa grupperingar. Men många bojkottade valet eftersom de anser att det nya parlamentet inte får tillräckligt stor makt.
– Detta var en stor dag eftersom min åsikt om hur landet ska styras efterfrågades, säger Hussein Mohammed Al Asfour, revisor på ett privat företag. – Jag hoppas att de löften som kandidaterna gav kommer att infrias. Jag hoppas på ett bättre utbildningssystem, fler jobb och ett fredligt samhälle med mer frihet. Men det kvarstår frågetecken om huruvida valet kommer att infria Husseins förhoppningar.
Ett av dessa frågetecken är att två av de främsta oppositionsgrupperna inte deltog i valet, ett annat är hur framgången för islamisterna i valet kommer att påverka utvecklingen. Dessutom vet man inte hur mycket makt det nya parlamentet egentligen kommer att få. Bahrain har under 90-talet lidit av en konflikt mellan landets religiösa minoritet, sunni-muslimerna, och majoriteten som är shiitiska muslimer. Kungahuset och regeringen domineras av sunniter. Shiiterna har krävt att maktfördelningen ska bli mer rättvis genom att parlamentsval återinförs i landet. Det nationella parlamentet upplöstes 1975, sedan det anklagats för att ha “saboterat regeringsarbetet”.
1999 fick den nuvarande kungen Sheikh Hamad bin Isa al Khalifa Hamad makten i landet. Han har infört flera reformer i demokratisk rikting. Förra året hölls en folkomröstning om landets grundlag. I maj i år organiserades de första lokalvalen på 32 år och nu har alltså parlamentsval hållits. Kvinnor fick ställa upp som kandidater både i lokalvalet och i parlamentsvalet. Ingen kvinna har dock lyckats bli invald i det nya parlamentet.
Bahrains informationsminister Nabeel bin Yacoub al Hamer anser att valdeltagandet och genomförandet av parlamentsvalet var lyckat.
– Ett valdeltagande på 53 procent är mycket bra. Det innebär att folket har förtroende för demokratin och att de gör tummen ner för de grupper som bojkottat valet, säger han. Fyra av landets 15 politiska grupperingar – politiska partier är förbjudna – bojkottade valet i protest mot de förändringar som gjordes av landets grundlag i februari i år. Enligt tilläggen i grundlagen får det nya parlamentet mindre makt än vad det hade före 1975. Tilläggen ger ett råd, bestående av 40 personer som utses av kungen, lika stor makt som det folkvalda parlamentets 40 medlemmar. Rådet och parlamentet ska dela på den lagstiftande makten.
Kritikerna hävdar att detta kommer att göra parlamentet maktlöst. Kritikerna återfinns främst bland landets cirka 70 procent shiiter. En av skeptikerna är taxichauffören Mohammed Al Wahid.
– Allt är mycket bättre nu. Men om regeringen utnyttjar rådet för att neutralisera parlamentet så kommer våldet att återkomma, säger han. Informationsministern säger att kungen och regeringen kommer att välja ut “goda medborgare” till rådet, utan att ta hänsyn till om de är sunni- eller shia-muslimer. Vilka som utses till rådet är en sak som analytiker i regionen kommer att bevaka. En annan är utvecklingen i Irak, som kan få konsekvenser i Bahrain. I Irak är det också sunni-muslimer som styr över en shiitisk majoritet.
– Om Irak delas upp i mindre enheter bestående av sunniter, shiiter och kurder kommer shiiterna i Bahrain att inspireras av det, säger A K Pasha, chef för programmet för Gulf-studier vid Jawaharlal Nehru-universitetet i New Delhi.
Han säger också att de nya islamistiska parlamentsledamöterna kan komma att förorda en mer USA-fientlig politik. USA har en flottbas i Bahrain.
