011017 (IPS) – Kanadas regering håller på att driva igenom en ny lag mot terrorism, trots att medborgarrättsgrupper varnar för att den är allt för omfattande och innebär ett hot mot legitima proteströrelser.
Kritikerna menar att viktiga medborgerliga rättigheter skulle hotas av lagstiftningen och att den skulle ge regeringen allt för stor makt både att frånta misstänkta terrorister deras rättsskydd och att definiera vem som ska klassas som terrorist. De menar att både antiglobaliseringsaktivister och aktivister från ursprungsbefolkningen riskerar att stämplas som terrorister.
– Demonstranterna vid toppmötet i Quebec i april skulle kunna stämplas med hjälp av sådana här formuleringar. Jag menar inte att det är det som är meningen, men formuleringarna är alltför svepande och definitionen är för bred, säger Maude Barlow. Hon är antiglobaliseringsaktivist och hon leder det ickestatliga Rådet för kanadensare.
– Jag är rädd för att de ska söva ner demokratin, och därmed skapa en värre mardröm än vi harhaft tidigare, säger hon.
Clayton Ruby, medborgarrättsjurist i Toronto, menar också att lagen kan komma att användas mot fredliga protester och demonstrationer.
– Den kommer att användas för att trycka ned politiskt motstånd. Problemet med sådana här lagar är att de antas som nödåtgärder, tillfälliga åtgärder som bara ska användas under en kort tid. Men de är aldrig tillfälliga. De är alltid permanenta. Man kan aldrig ta tillbaka dem.
Den kanadensiska justitieministern Anne McLellan säger att lagen behövs för att ge polisen möjlighet att hindra terroristdåd, att stoppa konspirationer och att hindra pengainsamling till terrorism. Lagen gör det olagligt att träna och utbilda potentiella terrorister, att sköta deras tillgångar, eller att ha kännedom om potentiella terroristkonspirationer.
Lagen skulle innebära att misstänkta kan kallas till en domare i hemlighet för förhör. Domarens frågor måste besvaras, och i annat fall kan den misstänkte fängslas på obestämd tid.
I lagförslaget definieras terrorism som aktivitet som hotar kanadensiska liv och kanadensisk egendom, handlingar som skadar ekonomin eller som riktas mot politiska institutioner och landets välfärd.
McLellan säger att det har tre huvudsyften – att stoppa existerande terrorgrupper, ge polisen nya verktyg för undersökning och att skärpa straffen för terrorister.
Ny lagstiftning tar normalt sett flera månader att driva igenom i parlamentet men regeringen väntas dra nytta av sin majoritet i parlamentet för att få igenom lagförslaget i slutet av november.
Tre oppositionspartier säger att de i princip står bakom förslaget, och två konservativa partier kräver än mer långtgående åtgärder.
Det socialdemokratiska partiet NDP är det enda partiet som motsätter sig viktiga delar av förslaget. Partiets talesman i juridiska frågor, Bill Blaikie, säger att NDP vill försäkra sig om att rätten till fredliga protester inte försvinner eller begränsas.
Förutom hemliga förhör kommer den nya lagstiftningen att ge större möjlighet till polisen att häkta misstänkta utan häktningsorder. Den kommer också att innebära längre fängelsestraff för terroristbrott och göra det lättare för polisen att få tillstånd att avlyssna telefoner. Polisen ska kunna avlyssna misstänktas telefonsamtal under perioder på upp till tre år. Dessutom skulle underrättelsetjänsten få större möjlighet att övervaka elektronisk kommunikation och regeringen skulle få större möjlighet att hemlighålla information.
Det kanadensiska juristförbundet har också uttryckt tveksamhet över det nya förslaget.
– Det kan vara så att man går allt för långt i åtgärder mot friheter som vi nu tar för givna, säger Simon Potter, styrelseledamot i juristförbundet.
(011017)
.
