010828 (IPS) – En åtgärd som syftar till att skydda kvinnliga brottsoffer har förvandlats till ytterligare en börda för dem. Trots att den bedrövliga situationen är känd av landets myndigheter har lite gjorts för att rätta till det hela.
Varje år inhyses minst 300 kvinnor i “säkert förvar”, vilket inte är något annat än en plats på insidan av vanliga fängelser, tillsammans med vanliga fångar. Här hamnar kvinnor som våldtagits, räddats ur sexträsket eller blivit illa behandlade av sina män.
Men trots att kvinnorna är brottsoffer och inte brottslingar tvingas de utstå samma behandling som fångarna. En del av dem sätts i handbojor och det är vanligt att kvinnorna utsätts för trakasserier och övergrepp av manliga medfångar och personal.
När kvinnorna väl hamnat inne i fängelserna finns det inget svar på hur lång tid de kommer att hållas inlåsta. Många fattiga kvinnor har suttit i det “säkra förvaret” i upp till tio år.
Jamila, 22, satt i säkerhetsförvaringen i två och ett halvt år innan hon nyligen släpptes. Hennes problem startade då hennes pappa anmälde till polisen att hon kidnappats av en man som tvingat henne att gifta sig med honom.
I själva verket hade Jamila gift sig med sin pojkvän utan familjens medgivande. Vid rättegången hävdade hon att var vuxen nog att fatta sina egna beslut, att äktenskapet var legalt och att hon inte var i behov av att sättas i förvar. Men domstolen valde att inte lyssna på henne.
Efter att nyligen ha släppts från fängelset beskriver hon sin tid där som en fysisk och psykisk pina.
En del jurister och experter menar att det är ett brott mot de mänskliga rättigheterna att sätta kvinnor och flickor i säkerhetsförvaring mot deras vilja.
– Kvinnor ses fortfarande inte som självständiga eller fria. De anses alltid vara i behov av någon annans förmyndarskap, säger advokaten Tania Amir.
– Användandet av säkerhetsförvaring är ett resultat av den attityden.
Kritiker menar också att praktiken inte har någon egentlig täckning i lagen.
Men en del jurister menar att det oavsett vad lagen säger är nödvändigt att ha kvar säkerhetsförvaringen.
Bangladeshs kvinnliga juristförbund menar dock att dessa inte ska vara i fängelsemiljö utan i skyddade miljöer där även rehabilitering ska vara tillgänglig.
(010828)
.
