010601 (IPS) – Åtta år efter att den libanesiska regeringen utrotade cannabisodlingarna i landet, börjar bönderna i Bekaa-dalen återigen att odla den förbjudna grödan. Nu fruktar de att det kan leda till sammanstötningar med polisen.
– Folk är hungriga, vi måste skaffa mat till våra familjer. Vi vet att droger är haram (förbjudna av Gud), men att svälta sina barn – är inte det också haram, säger en sexbarnsmor i staden Hermel.
För första gången på åtta år har hon sått cannabis, fem hektar. Hon vet att hon riskerar fängelsestraff, men hon är villig att ta den risken för att ha råd att låta sina barn gå i skolan.
Sedan 1992 har regeringen introducerat alla möjliga sorters alternativ, från sockerbetor till amerikanska mjölkkor, men ingenting har ännu riktigt kunnat ersätta den lukrativa cannabisodlingen.
Cannabisodlingen i Bekaa-dalen har pågått i århundraden, men den blev som mest omfattande under 1950-talet. Cannabis blev då en integrerad del av livet för bönderna i Bekaa. Livet kretsade kring grödan, och bönderna använde den som bytesvara och till och med som hemgift.
Och även om det är få som vill erkänna det i dag använde bönderna också drogen för egen konsumtion, och gäster bjöds på hasch lika naturligt som cigaretter eller godis.
I mitten av 80-talet, under det libanesiska inbördeskriget, fanns det upp till 60 000 hektar olagliga odlingar i landet, och Libanon stod högt upp på listan över världens narkotikaproducerande länder. Kampanjen mot cannabis gjorde att 25 000 familjer förlorade sina inkomster och ett av Libanons traditionellt sett fattigaste områden förlorade 5,3 miljarder kronor i uteblivna inkomster från handeln.
Nasser Ferjani, chef för FN:s landsbygdsutvecklingsprojekt i området Baalbeck-Hermel i norra Bekaa-dalen, beskyller de utländska biståndsgivarna för att ha svikit bönderna och försvunnit samtidigt som cannabisen försvann. Och den libanesiska regeringen, som plågas av en statsskuld på 320 miljarder kronor, har inte mycket att erbjuda.
– Det internationella samfundet har ännu inte tagit något beslut om att stödja regeringen i kampen mot de olagliga grödorna. Vi har bara lyckats mobilisera sex procent av de pengar som behövs för att utveckla området, säger Ferjani.
– Jag varnade det internationella samfundet när vi började, 1994, att om man inte ger betydande stöd till utvecklingen kommer bönderna att återgå till att odla olagliga grödor.
Och nu har hans varning besannats. Den här sommaren planterades cannabis på uppskattningsvis 15 000 hektar. Många bönder övergav potatis, som man kan sälja för två kronor per kilo, och återgick till cannabis, som de kan sälja för mer än 3000 kronor kilot.
Bonden Ali Hajj Hassan har anställts av FN:s projekt för att vakta ett bevattningssystem omkring byn Shaat i Bekaa.
Han hyllar projektet som syftar till att hålla bönderna borta från cannabisodling, men trots det har han sått lite cannabis själv.
Och det är lätt att förstå varför. Hajj Hassan betalade 16 kronor för cannabisfrön. Hans stycke på tre gånger sju meter kommer att inbringa 2 140 kronor.
– Det här lilla landet med haschhisch som du ser kommer att ge mig mer pengar än några hektar vete. I år odlar alla cannabis igen. Om de startar en ny utrotningskampanj igen i sommar kommer det att bli upplopp, säger han.
(010601)
.
