010326 (IPS) – Nära 100 ickestatliga organisationer har kritiserat Världsbanken för att den vägrar att anta de riktlinjer som Världskommissionen för dammar rekommenderat.
Världskommissionen för dammar, WCD, var en obereoende kommission med företrädare för företag, regeringar likväl som representanter för befolkningsgrupper som drabbats av stora dambyggen. Den rekommenderade, i sin slutrapport som kom i november förra året, att man ska prioritera de vatten- och energianläggningar som redan finns, för att maximera deras kapacitet, i stället för att inleda nya dammprojekt.
Kommissionen rekommenderade också att alla beslut om dammbyggen skall baseras på överenskommelser med de samhällen som påverkas.
När rapporten släpptes beskrev Världsbankens chef James Wolfensohn den som imponerande, och sa att den visade att man kan finna gemensamma ståndpunkter även utifrån väldigt skilda utgångspunkter.
Men Världsbankens lovsång till kommissionens rapport har tystnat, och nu säger banken att man enbart kommer att använda dess riktlinjer som referens, i stället för att anta dem som faktiska regler för sin verksamhet.
“Vi menar att den ställning som Världsbanken och dess representanter har tagit i fråga om WCD är illa underbyggd, delvis felaktig och en besvikelse”, skriver ett nätverk av 87 organisationer från 30 länder i ett brev till Wolfensohn.
“Om Världsbanken enbart bygger sin inställning på åsikter från regeringar som bygger dammar så borde den sluta att vara “medlare” och göra klart att den representerar en intressegrupp i en kontroversiell debatt”, står det i brevet, vars initiativtagare är den schweiziska organisationen Bern-deklarationen, och Sydasiatiska nätverket för dammar, floder och människor.
Organisationerna hävdar att en kommitté från Världsbanken studerade WCD:s rapport, förde diskussioner med ett antal regeringar som stödjer stora dammbyggen och kom därefter fram till en ny ståndpunkt. Detta trots att Världsbanken var en av initiativtagarna till WCD.
WCD bestod av 12 välkända personer som representerade olika synsätt på stora dammbyggen. Den leddes av den sydafrikanska ministern Kader Asmal. Målet för kommissionen var att utvärdera hur effektiva stora dammar är i vad gäller utveckling och att utveckla en internationell standard för planering, konstruktion och nedmontering av dammar.
Efter två år av studier kom kommissionen till slutsatsen att stora dammar generellt sett har misslyckats med att ge så mycket elektricitet eller vatten som deras påivrare hade hävdat. Däremot har de lett till massiva tvångsförflyttningar, skador på miljön och de har i för det mesta gynnat främst de bättre bemedlade på bekostnad av fattiga samhällen på landsbygden.
Kommissionen beräknar att mellan 40 och 80 miljoner människor har tvingats flytta på grund av stora dammbyggen, och bara i Indien och Kina räknar man med att så många som 58 miljoner människor har tvångsförflyttats mellan 1950 och 1990.
På frågan om huruvida Världsbanken kommer att anta WCD:s riktlinjer svarade bankens vattenspecialist John Briscoe att banken inte kommer att följa dem, eftersom “majoriteten av våra låntagare säger att de inte går att genomföra, och eftersom kommissionens ordförande själv, Asmal, säger att riktlinjerna inte är tänkta att vara bindande”.
En del av Världsbankens största kunder, exempelvis Indien och Kina, har kategoriskt sagt att de inte kommer att respektera WCD:s utlåtande.
Världsbanken har rykte om sig att vara den största källan för finansiering av stora dammbyggen i världen, även om bankens engagemang i sådana byggen har minskat efter påtryckningar från allmänheten.
(010326)
.
