010215 (IPS) – Invånarna på ön Kiribati i Stilla havet tvingades för några dagar sedan vada i vattenmassor på väg till jobbet i huvudstaden Tarawa. Vägförbindelserna mellan flera byar ute på landsbygden var avskuren på grund av översvämning. Miljöexperter ger växthuseffekten skulden för de höga vattennivåerna.
Kiribati tillhör de öar som kan komma att ligga under havsytan innan detta sekel är till ända, om utsläppen av växthusgaser inte minskar dramatiskt de närmaste åren.
Andra öar och ögrupper i riskzonen är Marshallöarna, Cooköarna, Tuvalu och vissa öar som tillhör Papua Nya Guinea.
I januari orsakade högvatten i kombination med kraftiga vindar allvarliga översvämningar i huvudstaden Majuro på Marshallöarna. Många familjer evakuerades från sina hem.
Omkring 2 000 människor på atollön Cateret utanför Papua Nya Guinea bad i januari myndigheterna i huvudstaden att få hjälp med att evakueras tillfälligt till högre liggande mark på huvudön Nya Guinea, på grund av översvämningar. Regeringen har dock inte tillräckligt med pengar för att finansiera flytten.
Caterets administrative direktör, Francis Kabano, sa nyligen i den nyzeeländska dagstidningen New Zealand Herald att befolkningen ständigt lever under detta hot.
I en rapport förra månaden varnade FN:s miljöprogram Unep för att den globala uppvärmningen kan komma att kosta världen miljarder dollar årligen om industriländerna inte omedelbart gör något för att minska koldioxidutsläppen som uppstår vid förbränning av fossila bränslen.
Utsläppen höjer jordens temperatur vilket smälter isen vid polartrakterna och höjer vattennivån i oceanerna.
Enligt Unep-rapporten kommer klimatförändringarna att kosta lågt liggande östater som Marshallöarna och Mikronesien omkring 10 procent av BNP inom 50 år.
Om 50 år kommer de totala förlusterna i världen till följd av klimatförändringarna att uppgå till mer än ofattbara 3 000 miljarder kronor årligen.
Unep-chefen Klaus Töpfer uppmanar det internationella samfundet att återuppta samtalen om klimatförändringarna. Förhandlingarna i Haag i Nederländerna i slutet av förra året strandade när i- länderna vägrade göra några konkreta åtaganden för att minska växthusgasutsläppen.
– Vi har ett moraliskt ansvar att hjälpa dem som hotas av matbrist och översvämningar, säger han.
Patrina Dumaru vid miljöinstitutet Pacific Concerns and Resource Centre på Fijiöarna tycker sig ha hört allt förr.
– För oss här i Stilla havet gav klimatförhandlingarna i Haag en dyster insikt. Den rika världens livsstil av överkonsumtion var inte förhandlingsbar – trots att den kostar oss vårt land, vår befolkning och kultur, säger han.
– Själva bidrar vi i Stilla havet med 0,6 procent av utsläppen.
Dumaru säger att öarna säkert kommer att få bistånd från de rika länderna när skadan väl är skedd. Det blir billigare för dem på det viset, menar han.
– Medan vi fortfarande försöker komma igen efter kärnvapenbomben (testerna i polynesiska atoller) måste vi förbereda oss på en klimatbomb, säger Dumaru.
I väntan på förhandlingarna händer det saker i Stilla havet. Förutom att många öar översvämmas, bleks korallreven och dör sakta. Det uppvärmda vattnet är skadligt för korallerna som utgör stommen i många av öarna. Detta problem berör till exempel Fiji, Salomonöarna, Tonga, Palau och Cooköarna. Minst en tredjedel av Palaus korallrev förstördes av El Ninjo i mitten av 1990-talet. Det fick följden att fiskbeståndet kring ön minskade radikalt.
Andra följder av klimatförändringarna är fler svåra cykloner, torka, missväxt, sämre fiske och ökad spridning av febersjukdomar som dengue och malaria, enligt en rapport Världsbanken gav ut strax efter misslyckandet i Haag.
(010215)
.
