010116 (IPS) – Organisationer som arbetar i Colombias oljecentrum Barrancabermeja ber om internationell hjälp mot det utbredda våldet. Regeringen planerar nu att sända fler soldater till staden, där 400 mord begicks förra året.
Organisationen Credhos hotades 20 gånger förra året och uppmanades att sluta med sitt humanitära bistånd. Nu har den kontaktat ambassadörer från EU-länder så väl som internationella organisationer och bett om hjälp. Hoten kommer både från vänstergerillan och paramilitären i området. Även statliga sociala verksamheter, som det sociala nätverket som delar ut mat till behövande i Barrancabermeja, utsätts ständigt för hot.
Barrancabermeja ligger i nordöstra Colombia. Marco Romero, forskare vid universitetet i Bogota, säger att paramilitären har tagit kontrollen över ett område i närheten av staden och rebellrörelsen ELN ett annat. Colombias största gerillagrupp, Farc, verkar i en tredje del av staden. De olika väpnade grupperna attackerar civilbefolkningen när de misstänker att de samarbetar med deras motståndare.
När hjälparbetare till exempel delar ut mat i områden som kontrolleras av gerillan hotas de av paramilitären som hävdar att det i själva verket är gerillan som får varorna.
Bara de senaste två veckorna har 23 människor mördats i Barrancabermeja, enligt myndigheterna. Förra året mördades 400 av stadens cirka 600 000 invånare.
Parlamentarikern Gustavo Petro, som tidigare ledde en rebellrörelse, säger att det begås ett mord var tionde timme i Barrancabermeja. Han kallar staden för “Colombias Sarajevo där väpnade grupper skjuter först och frågar sen”.
Narkotikasmugglare som skyddas av den paramilitära organisationen AUC använder staden som genomfartsled. De har en fabrik där de förädlar kokabladen i närheten.
Efter den senaste tidens våld organiserade Colombias president Andrés Pastrana förra veckan ett möte mellan militärer och politiker. Syftet är att tillsammans ta reda på hur man ska kunna skydda civilbefolkningen i Barrancabermeja bättre, enligt inrikesministern Humberto de la Calle.
Nu ska antalet militärer och poliser i staden utökas. Dessutom har man beslutat att införa tillfälliga utegångsförbud och begränsningar i vapeninnehav, och man har infört striktare bevakning av in- och utfarterna till staden.
Men de ickestatliga organisationer som verkar i området anser att armén är medskyldig till en stor del av våldet. De menar att regeringstrupperna inte slagit tillbaka paramilitären. Enligt rapporter från flera organisationer är paramilitären ansvarig för över 80 procent av de massaker som utförts i området.
(010116)
.
