001011 (IPS) – Världsbanken säger att institutionen är redo att bistå Jugoslavien efter den senaste tidenssnabba förändringar och president Milosevics fall.
– Det vi kan göra nu är att ge råd. I framtiden skulle vi behöva arbeta tillsammans med den nya regeringen och ta fram en utvecklingsplan, men det kräver att landet först blir medlem i IMF och i Världsbanken, säger Gina Ciagne, Världsbankens talesman för Europa och Centralasien.
EU:s ministerråd har gett Världsbanken och EU-kommissionen i uppdrag att utvärdera Jugoslaviens ekonomiska behov.
EU har hävt vissa av de sanktioner som infördes mot republiken 1988. Det har öppnat möjligheten för andra länder och finansinstitutioner att också öppna sig mot Jugoslavien.
USA:s president Bill Clinton har sagt att USA kommer att häva alla sanktioner mot Jugoslavien. USA ska överlägga med sina europeiska allierade om hur det bäst ska gå till, säger landets utrikesminister Madeleine Albright.
USA väntas nu ta bort de begränsningar som i dag finns för de jugoslaviska företag som kontrollerades av den förra regeringen. De restriktioner som finns för jugoslaviska tjänstemän och politiker som vill resa till USA ska också tas bort.
Dessutom väntas USA förespråka fullständiga rättigheter för Jugoslavien i FN, Världsbanken, Internationella valutafonden IMF, och andra internationella organisationer och institutioner.
Jugoslavien är idag varken medlem i IMF eller Världsbanken. Sanktionerna har gjort det omöjligt för Milosevics regering att få medlemskap och landet har haft svårt att söka lån och få bistånd.
FN:s säkerhetsråd införde de första sanktionerna mot Jugoslavien i maj 1992. De utökades i april 1998 då landet blev totalt ekonomiskt isolerat. All handel, transport och in- och utbetalningar stoppades och Jugoslaviens tillgångar i utlandets frystes.
Enligt Världsbanken är det nu bara en tidsfråga innan relationerna med Jugoslavien blir normala igen. Jugoslavien är fortfarande skyldigt Världsbanken 16,8 miljarder kronor. Belgrad är i stort behov av hjälp efter sanktionerna och Natos bombkrig förra året, och nästan tio år av krig innan dess.
Sedan Natos bombkrig mot Jugoslavien har det internationella intresset för Balkan växt. Med Balkan syftar man på Albanien, Bulgarien, Rumänien, Grekland, de europeiska delarna av Turkiet och alla före detta jugoslaviska republiker utom Slovenien.
Det största intresset har kommit från EU, som investerat nästan 20 miljarder kronor i en stabilitetspakt för Balkan.
Världsbanken skriver att alla regionens länder för första gången sedan murens fall förutspåddes en positiv ekonomisk tillväxt för första halvåret av år 2000.
– Att Världsbanken engagerar sig i Jugoslavien är mycket viktigt på grund av institutionens tidigare erfarenheter av att hantera ekonomiska förändringar, säger Howard Wachtel, professor i ekonomi och specialist på Jugoslavien vid University of America.
– Världsbanken gör det jobbet mycket bra just nu och den gjorde det också efter andra världskriget, säger Wachtel.
(001011)
.
