000905 (IPS) – De fick en mindre summa pengar, utlovadeskortare straff och sades minska sin skuld genom att göra något braför samhället. Allt de behövde göra var att genomgå"banbrytande" strålningstester och låta sterilisera sig.
Men vad de 131 fångarna i Oregon och Washington inte fick veta var att de riskerade livslång smärta och att risken för att få cancer ökade. Nu kräver de överlevande ersättning av staten.
19 före detta fångar från Oregon kräver nu kompensation för det lidande de orsakats och de risker de utsatts för. Det var mellan 1961 och 1973 som försöken utfördes. Vävnadsprov togs från fångarnas testiklar, som hade utsatts för kraftig röntgenstrålning för att undersöka vad strålning har för effekt på det manliga reproduktionssystemet.
Det var atomenergikommissionen, AEC, föregångare till energidepartementet, som bekostade och övervakade studierna av strålningens effekter. Experiment utfördes på dödssjuka, psykiskt sjuka barn, fattiga människor, fångar och aborterade foster.
Den kontroversiella forskningen blev allmänt känd i november 1993, och en kommitté tillsattes av president Clinton för att granska experimenten. Den rekommenderade att staten betalade ut kompensation till försökspersonerna eller deras anhöriga.
Regeringen följde rekommendationen i vissa fall men har hittills vägrat att göra upp med de före detta fångarna. Argumentet är att regeringen inte är direkt ansvarig för experimenten med fångarna.
Men fångarnas advokat anser att den verkliga anledningen till att de nekas ersättning är att de anses som ovärdiga för kompensation eftersom de satt i fängelse.
– Det kan vara så att USA inte erbjuder sig att göra rätt för sig för att det handlar om fångar, säger Eric Cramer, fångarna advokat.
En av fångarna som stämmer staten är Harold Bibeau. Han säger att han de senaste 30 åren har lidit av allvarlig värk i testiklarna. Han har också haft problem med utslag i ljumskarna och har fått en knöl på insidan av låret samt tillfälliga knölar på armar och rygg.
Bibeau uppsökte först inte läkare för sina besvär, eftersom han trodde att de var ålderssymptom. Men sen läste han om energidepartementets undersökningar av experimenten i en tidning och förstod hur det hängde ihop.
Bibeau minns fortfarande den 20 september 1965, då han flyttades från sin cell till ett laboratorie. Hans pung utsattes för röntgenstrålningar som var 20 gånger starkare än bröströntgenstrålning.
Sedan gav han och ett antal andra “frivilliga” regelbundet sperma, blod och urinprover. Därefter fick de genomgå sterilisering för att förhindra att de skull få abnorma barn.
1995 lämnade Bibeau in en federal stämning och begärde 250 miljoner dollar i skadestånd för de långtgående negativa effekterna av försöken och för att han, och de övriga 67 fångarna i Oregon, inte fått tillräcklig information om experimenten vilket ledde till att de inte genomgått efterkontroller och fått vård.
Svarande i målet är forskningsstifelsen Pacific Northwest Research Foundation, PNRF, och dess anställda samt de två läkare som utförde experimentet i fängelset.
Men Bibeau vill även ha kompensation från den federala regerngen som han anklagar för att ha initierat, godkänt och övervakt experimenten.
Den 15 augusti gjorde staten Oregon, PNRF och de två läkarna upp med Bibeau om ett skadestånd på 2,2 miljoner dollar. Men ingen uppgörelse har nåtts med den federala regeringen.
Avgörandet i fallet har skjutits fram till den 21 november med förhoppningen att parterna ska komma överens, men advokaterna tror inte att regeringen frivilligt kommer att kompensera de före detta fångarna.
Regeringen svär sig fri från ansvar och säger atomenergikommissionen, AEC, verkade självständigt och hade ansvaret för experimenten. Men fångarna anser att AEC:s självständighet var starkt beskuren och att AEC redan 1950 hade regler som förbjöd experiment på människor. Reglerna mildrades någon på 60-talet men fångarna anser att de fortfarande gällde då experimenten i fängelserna utfördes.
Stämningen kan ta åratal men Bibeau säger att han inte tänker ge upp. “Nästan häften av oss är döda och nu hoppas de på att om de ignorerar oss tillräckligt länge så dör vi och problemet försvinner. Men jag tänker inte försvinna”, har han sagt.
Strålningsexperimenten gjordes med syfte att skydda amerikanska medborgare som arbetade med landets kärnkrafts- och rymdprogram. Fångarna anser att försöken bryter mot de internationella regler om experiment på människor som skapades efter andra världskriget för att förhindra oetisk forskning på mänskliga försökskaniner.
Enligt de reglerna är det absolut nödvändigt att försökspersonerna deltar frivilligt och att de informeras om försökens utformning och risker. Fångar är en grupp som kan övertalas genom exempelvis kortare strafftid, ekonomisk ersättning eller fler besök.
Fångarna som deltog i AEC:s experiment fick 25 dollar per vävnadsprov, alla lämnade minst fem, och de fick 100 dollar i ersättning för att de steriliserade sig. Med tanke på att de då tjänade 25 cent om dagen var det en stor frestelse.
Dessutom var informationen om riskerna minimal. Fångarna skrev under ett formulär där det gav sitt medgivande till experimenten där det stod att viss risk för brännskador efter strålningen förelåg. Riskerna för cancer, livslång smärta, testikelinflammation och blödningar i ljumskarna nämndes inte alls.
– Jag lyssnade på en briljant doktor som förklarade för mig hur jag kunde hjälpa NASA att lära sig hur man skyddar astronauter, sa Bibeau till kommittén som utredde försöken 1994.
(000904)
.
