000828 (IPS) – USA är mitt uppe i en ekonomisk boom- med tillväxt och arbetslöshet nära noll. Men för majoritetenav landets fattiga märks ingen förbättring, enligt en nyunderökning.
Rapporten heter “Ekonomisk apartheid i Amerika” och den beskriver hur 1990-talets ekonomiska framgångar har gått hand i hand med att allt färre organiserar sig i facket och allt fler saknar sjukförsäkring.
Enligt rapporten är USA den enda industrination som “ser hälso- och sjukvård som ett privilegium, inte som en mänsklig rättighet”.
Cirka 44 miljoner USA-medborgare saknar sjukvårdsförsäkring idag. ''Trots att antalet arbetslösa minskar, ökar antalet arbetare som saknar sjukvårdsförsäkring”, står det i rapporten som sammanställts av Chuck Collins och Felice Yeskel på lobbygruppen United for a Fair Economy, en nationell oberoende organisation.
Arbetslöshetsnivån i landet ligger idag på cirka fyra procent, medan antalet oförsäkrade ickepensionärer växer med cirka en miljon per år och kommer att överstiga 47 miljoner år 2005, vilket innebär att en av fem amerikanska medborgare under 65 år kommer att sakna försäkring.
Sedan 1970-talet har nya produkter, såsom datorer, satellit-TV och kabel-TV, förändrat livet för miljoner amerikaner. Flygresorna har ökat med 300 procent i landet under samma period och andelen amerikaner som har en högskoleutbildning har dubblerats.
Men samtidigt har den andel av inkomsten som amerikaner spenderar på hälso- och sjukvård ökat med hela 160 procent mellan 1960 och 1995, enligt rapporten.
Inkomstskillnaderna blir också allt större. Enligt rapporten tjänade chefen för General Electric nästan 370 miljoner kronor 1997, en 45-procentig löneökning jämfört med föregående år. General Electric-chefen var den 11:e bäst betalde i USA det året och tjänade 1 400 gånger så mycket som en genomsnittlig fabriksarbetare och 9 500 gånger så mycket som en arbetare vid ett mexikanskt exportföretag. Tusentals mexikanska arbetare jobbar för General Electric.
United for a Fair Economy noterar att nästan 90 procent av inkomsterna från aktiemarkanden i USA tillfaller bara 10 procent av hushållen och att reallönerna idag är lägre än de var under president Ni
ns tid.
(000828)
.
