000707 (IPS) – Åtta år efter att regeringstrupper medvåld stoppat pro-demokratiska protester och tre år efter den finansiella krisen börjar Thailand snabbt lära sig värdet av mänskliga rättigheter.
Thailand, som fram till 1992 styrdes av autokratiska regimer, har fortfarande en lång väg kvar, men mycket tyder på att landet är på väg mot verklig demokrati.
Det internationella samfundet har berömt Thailand för de “imponerande framstegen” när det gäller mänskliga rättigheter.
– Vi är inte bland de tio nationerna i toppen, men i jämförelse med andra länder i regionen är vi mycket bättre, säger Somchai Homlaor, en av Thailands ledande aktivister för mänskliga rättigheter.
Och framstegen hyllas också av FN:s biståndsorgan, UNDP, i deras senaste årsrapport:
“Det har skett en stor förändring i Thailand, där den främsta garantin för de mänskliga rättigheterna och mänsklig utveckling är 1997 års konstitution, som är landets första demokratiska.”
Händelserna i maj 1992, då regeringstrupper påstås ha skjutit ihjäl massor av demonstranter som protesterade mot utnämnandet av Gen Suchinda Kraprayoon till premiärminister, var en vändpunkt i Thailands historia. Det markerade slutet på sex decennier av direkt eller indirekt militärt styre.
Men många analytiker menar att det var 1997 års finansiella kris som fick Thailand att uppmärksamma de mänskliga rättigheterna. Enligt Homlaor avslöjade den ekonomiska krisen obalansen mellan det ekonomiska och det politiska systemet.
– 1997 års kris fick Thailand att vakna upp och inse att man måste snabba på det politiska reformarbetet, annars kan inte nationen överleva, säger han.
Enligt den senaste officiella statistiken har krisen medfört att en stor del av befolkningen hamnat under fattigdomsstrecket. Men de nya politiska rättigheterna som hjälper Thailand att hämta sig från krisen är framför allt en stor fördel för de människor som lever i periferin av landets tillväxt.
Inkomstskillnaderna i Thailand är stora. 60 procent av de nationella rikedomarna ägs av en femtedel av befolkningen. Men Vivit Muntarbhorn, konstitutionsexpert vid Chulalongkorn- universitetet i Bangkok, menar att de mänskliga rättigheterna kan motverka de sociala och ekonomiska ojämlikheterna.
– Utvecklingsprocessen har länge varit obalanserad. Men till skillnad från tidigare femårsplaner om nationell ekonomisk tillväxt och social utveckling har den nuvarande planen från 1997 ett tankesätt som fokuserar på människor och deltagande, säger Muntarbhorn.
(000706)
.
