000703 (IPS) – Kanada och utvecklingsländerna i G-77 vill under FN-mötet i veckan besluta om fortsatta undersökningar avmöjligheterna att införa en valutatransaktionsskatt, den så kallade Tobin-skatten.
I EU har förslaget om vidare undersökningar fått stort stöd av de flesta medlemsländerna. Men Japan, USA och Australien är negativa till vad den amerikanske senatorn Jesse Helms kallar en “FN- skatt”.
Även Internationella valutafonden, IMF, och Världsbanken, är skeptiska till behovet av en sådan skatt och menar att Tobinskatten skulle medföra stora praktiska och politiska problem.
Nobelpristagaren och ekonomen James Tobin lade fram idén om beskattning av valutatransaktioner år 1978. En liten del, mindre än 0,5 procent, skulle tas i skatt av alla transaktioner med utländsk valuta, för att hindra spekulationer med instabila valutakurser.
Företrädare för Tobin-skatten, som Fria fackföreningsinternationalen, ICFTU, menar att den finansiella marknaden måste kontrolleras striktare för att förhindra att länder blir offer för valutaspekulationer och “för att bygga ett mer stabilt och jämlikt internationellt samhälle”.
Eftersom skatten är så låg skulle den inte ha någon effekt på långsiktiga investeringar, där avkastningen är större. Men däremot skulle den kunna påverka de spekulationer där stora summor flyttas runt för att få vinster av valutasvängningar som sker på minuter.
Kritikerna mot Tobin-skatten påpekar att den är fullständigt irrelevant i den nya globala ekonomin. I till exempel Brasilien, Thailand och Indonesien, där valutan har devalveras med 40-50 procent, skulle en skatt på 0,5 procent inte ha avskräckt någon från att spekulera.
Den tyske ekonomen Paul Bernd Spahn föreslår därför en kombination av två sorters Tobin-skatt, en minimumskatt på alla valutatransaktioner och en högre beskattningsnivå som sätts in under perioder av valutaturbulens.
(000703)
.
