000531 (IPS) – En utredning med den förre tyske presidenten Richard von Weizsäcker i spetsen har rekommenderat att Tyskland ska skära ned antalet soldater i de väpnade styrkorna med mer än en femtedel de kommande fem åren. Hjälporganisationer här är rädda för att det kan få allvarliga konsekvenser för deras verksamhet.
Weizsäcker-kommissionens rekommendationen kommer efter över ett års utredning, och den ingår i de europeiska ländernas strävan efter att strömlinjeforma och modernisera Nato-ländernas styrkor.
Även Storbritannien och Frankrike håller på att genomföra program för att omvandla sina arméer så att de blir mindre, bättre utrustade och mer reaktionssnabba.
Men Tyskland har ett speciellt problem eftersom de väpnade styrkorna till stor del bygger på värnplikt. Och även om Weizsaeker-kommissionen inte uppmanar till att avskaffa värnplikten, så skulle en dramatisk minskning av antalet värnpliktiga kunna få allvarliga konsekvenser för det sociala hjälparbetet i landet.
Mer än 140 000 unga – en tredjedel av de som mönstrade – gjorde sin värnplikt inom den alternativa vapenfria tjänsten förra året.
Det är den högsta siffran sedan början av 90-talet, då antalet vapenvägrare rusade i höjden efter gulfkriget och Tysklands återförening.
Den vapenfria tjänsten har blivit nödvändig för många hjälporganisationer, inklusive Röda korset och den katolska organisationen Caritas.
Ålderdomshem, barnhem och sjukhem har blivit beroende av den statligt subventionerade vapenvägrande extrapersonalen, sedan de första vapenvägrarna inledde sina civiltjänster 1961.
– Den vapenfria tjänsten har utvecklats till en oumbärlig del av välfärdssystemet, säger Jürgen Gohde på Diakonie, en hjälporganisation som drivs av kyrkan.
Och hälsovårdsministern Christine Bergman skriver att “de civila värnpliktiga fyller luckor där det behövs hjälp som inte kan räknas i pengar. De har tid att prata med de gamla och de sjuka, och att ta hand om små saker som den betalda personalen inte har tid för.”
Åtminstone 16 organisationer som anställer vapenvägrare ligger under Bergmans departement. Hon ingår själv i en arbetsgrupp inom Weizsäcker-kommissionen. Arbetsgruppen kommer att lägga fram en rapport senare i år, men det är inte många som tror att man kommer att ta någon särskild hänsyn till den vapenfria tjänsten.
Den katolska organisationen Caritas menar att åtminstone en del av de pengar som regeringen sparar genom att skära ned på antalet värnpliktiga borde slussas tillbaka till välfärdssystemet, om inte annat så under en begränsad period.
Under den perioden kan tjänsterna omstruktureras, kanske genom att man tar in fler frivilliga och anställer fler utbildade medarbetare.
Politikerna säger att det är högst otroligt att de sparade pengarna kommer att gå till välfärd. Besparingarna i försvarsbudgeten kommer att gå till att modernisera vapensystem och annan utrustning.
– Hjälporganisationerna börjar först nu inse till vilken grad välfärdstjänsten har subventionerats av försvarsbudgeten, säger en katolsk hjälparbetare.
Många organisationer kämpar redan i dag med att lösa de problem som kommer att uppstå då man inskränker den 13 månader långa vapenfria tjänsten till att bara omfatta elva månader.
Men en del hjälporganisationer menar att det är viktigt att ta tillfället i akt att tänka långsiktigt när antalet hjälparbetare kommer att minska.
Caritas vill se ett statligt program för att skapa jobb inom välfärdssektorn, och mer stimulansåtgärder för frivilligarbete.
Det tyska miljöpartiet, De gröna, som ingår i en koalitionsregering med socialdemokraterna, anser att den vapenfria tjänsten borde ersättas av fler praktikplatser och arbetstillfällen för både manliga och kvinnliga frivilliga, utan koppling till värnplikten.
Men alla diskussioner om den vapenfria tjänstens framtid skyms av den allmänna debatten om värnpliktens vara eller inte vara.
Många parlamentariker vill att man ska avskaffa värnplikten och övergå till ett yrkesförsvar.
(000531)
.
