000302 (IPS) – Tyska elever kan nu få undervisning i islam sedan en domstol gett Muslimska federationen tillåtelse att undervisa i statliga skolor. Muslimska federationen är ett förbund av 25 muslimska grupper med band till det förbjudna islamistiska Välfärdspartiet i Turkiet. Domstolens beslut har väckt stor uppståndelse och starkt motstånd, inte minst bland turkiska invandrare.
Domen betyder slutet på en segdragen juridisk strid som pågått sedan tidigt 1980-tal. Striden har gällt om islam ska betraktas som ett skolämne jämställt med katolicism och protestantism i den tyska skolan.
Över 32 000, eller 7,5 procent, av Berlins skolelever är av turkisk-muslimsk härkomst. Staden har även en betydande grupp muslimer från det forna Jugoslavien.
Det är första gången tyska myndigheter ger en muslimsk organisation rätt att undervisa i religion på samma sätt som de protestantiska och katolska trosamfunden. I Belgien och Österrike har staten redan godkänt muslimska organisationer som kapabla att ge religionsundervisning i skolorna.
– Undervisning i islam betyder att muslimska ungdomar känner sig mer hemma i skolan och i Tyskland, säger Burhan Kesici i Muslimska federationen.
– Det är viktigt med undervisning i islam på tyska så att ungdomar kan diskutera sin tro med klasskamrater och medier, säger han.
Alla är dock inte glada för att federationen nu kan skriva egna läroplaner och välja lärare. Välfärdspartiet förbjöds i Turkiet 1998 med motiveringen att partiet försökt undergräva landets sekulariserade status då det innehade regeringsmakten.
Den federala domstolen tog inte heller hänsyn till att Muslimska federationen granskas av tysk underrättelsetjänst, misstänkta för inblandning i extremistisk aktivitet.
En rapport från säkerhetstjänsten från tidigt 1990-tal konstaterar att Milli Gorus, Välfärdspartiets avdelning i utlandet, inte utgör något hot mot den tyska staten. Men nyligen återupptogs granskningen av federationen efter ett uppehåll på flera år.
– Domen är oroväckande, säger Turkiets ambassadör i Tyskland, Tugay Ulucevik, men tillägger att Turkiet inte kan blanda sig i interna tyska angelägenheter.
Turkiska dagstidningar som ges ut i Tyskland har drivit en kampanj sedan domen föll den 24 februari för att hålla turkiska muslimer “borta från federationens grepp”. Mest aktiv har konservativa Hurriyet varit. Hurriyet har en stor upplaga i Tyskland och trycker sin europeiska upplaga i Berlin.
Utbildningsmyndigheten i delstaten Berlin har fram tills nu kämpat mot att federationen skulle få rätt att undervisa i skolorna. Argumentet är att organisationen är mer politisk än religiös.
Vissa tyska politiker anser dock att islamundervisning i skolorna bidrar till att integrera Berlins över 26 000 turkiska barn. Så länge de statliga skolorna inte kan erbjuda dem religionsundervisning, blir skolor knutna till moskéer enda alternativet. Grupper med bas i moskéerna har varit särskilt aktiva i arbetet för undantag för muslimska barn i de allmänna skolorna. Undantagen som efterfrågas gäller främst sexualundervisning, simning och gymnastik för flickor.
Det turkiska konsulatet i Berlin ger religionsundervisning till 1 500 barn, enligt berlinska myndigheter. Omkring fem procent av de turkiska barnen går i koranskolor, vanligtvis efter ordinarie skoltid.
Religionsundervisning är obligatorisk i Tyskland med undantag av delstaterna Berlin, Brandenburg och Bremen, där samfunden skaffar egna lärare och utarbetar egna läroplaner utan inblandning från myndigheterna. I dessa delstater kan turkiska barn antingen välja det världsliga ämnet etik, eller närvara vid religionsundervisningen i protestantiska och katolska klasser som passiva åhörare.
Delstatsmyndigheterna i Berlin delar årligen ut omkring 435 miljoner kronor till kyrkliga samfund och Humanistförbundet för undervisning de ger i skolorna. Muslimska federationen kvalificerar sig nu för liknande finansiellt stöd och säger att de har upp emot 40 lärare som ska undervisa. Federationen har ännu inte offentliggjort sin läroplan, som måste vara på tyska, men har sagt att undervisningen ska vara öppen för alla.
Domen banar också väg för andra religiösa samfund, som de turkiska aleviterna som är omkring 40 000 personer i Berlin. Aleviterna tillhör en riktning av islam som är sprungen av siitisk islam. Aleviterna betraktas som kättare av andra muslimer. De kan nu också börja arbeta på att erbjuda religionsundervisning i sin lära.
Den turkiska föräldraföreningen säger att den inte kommer att godta Muslimska federationens undervisning, eftersom de anser att den är politiskt motiverad. Enligt föreningen är bara 20 procent av de turkiska barnen intresserade av undervisningen.
(000302)
.
