000118 (IPS) – Trots starka protester från människorättsorganisationer kungjorde EU i veckan att unionen inte kommer att förlänga det fyra månader långa vapenembargot mot Indonesien som infördes i september förra året.
I ett skriftligt uttalande från EU i samband med tillkännagivandet av beslutet stod det att “historiska förändringar” inträffat i Indonesien och EU berömde de ansträngningar den nya indonesiska regeringen gjort “för att stärka landets demokrati, att reformera militären och rättsväsendet (à) och att lösa de interna konflikterna genom dialog istället för våld”.
I fortsättningen ska EU:s uppförandekod gälla vid vapenexport till Indonesien. I den rekommenderas EU-länderna att inte tillåta vapenexport om det föreligger en “klar risk” för att materialet sannolikt kommer att användas för förtryck mot landets befolkning.
Den 14 januari vädjade Amnesty International till EU att inte “återuppta försäljning av vapen eller säkerhetsutrustning som sannolikt kan användas för att utföra brott mot de mänskliga rättigheterna i Indonesien”.
Amnesty betonade i sin vädjan att medan Östtimor i dag kan betraktas som relativt stabilt, så förekommer liknande mönster av dödande och förstörelse – som chockade omvärlden och som var orsaken till EU:s vapenembargo – också på andra platser i Indonesien.
“Hur kan EU mitt i denna turbulenta politiska övergångsperiod vara så säkert på att krigsmaterial, vapen och säkerhetsutrustning inte kommer att användas för att begå brott mot de mänskliga rättigheterna?” skriver Amnesty i sin vädjan till EU.
De senaste veckorna har ögruppen Moluckerna i nordvästra Indonesien skakats av mycket våldsamma sammandrabbningar mellan kristna och muslimer. Hundratals människor har dödats. Båda sidor har anklagat regeringens säkerhetsstyrkor för direkt inblandning i striderna.
Organisationen Läkare utan gränser uppger att över 100 000 människor har tvingats fly från sina hem på grund av striderna på Moluckerna och driver nu runt utan bostad. Ytterligare minst 80 000 personer har flytt till grannön Sulawesi.
Human Rights Watch publicerade i förra månaden rapporten “Östtimor: Påtvingad utvisning till Västtimor och flyktingkrisen”, som grundar sig på intervjuer med över hundra östtimorianer vid gränskontrollen på väg tillbaka till Östtimors huvudstad Dili.
I rapporten framgår det tydligt att det fortfarande finns många hinder för flyktingar som vill återvända till Östtimor från Västtimor eller andra delar av Indonesien. Bland annat är dödshot vanliga mot de familjer som försöker återvända. Attacker mot flyktingkonvojer på väg till Östtimor inträffar också, liksom falsk information från milisgrupperna, där Östtimor målas upp som en livsfarlig plats.
I en resolution från den 16 december uppmanar EU-parlamentet den nya indonesiska regeringen att hitta fredliga lösningar på de interna konflikterna i Aceh, Moluckerna, Irian Jaya och andra delar av Indonesien. I resolutionen uppmanas också landets myndigheter till att ställa de ansvariga för brotten mot de mänskliga rättigheterna i dessa områden och i Östtimor till svars för sina brott.
(000118)
.
