991207 (IPS) – Ryska lärare och andra som arbetar inom skolväsendet kämpar dagligen med att hålla det kollapsande systemet flytande. Första skoldagen på terminen var under sovjettiden alltid ett tillfälle att visa upp det välberyktade skolsystemet. I dag är den dagen mest en chans för alla inblandade att utrycka missnöje och frustration.
Den 1 september är första skoldagen på det akademiska året i Ryssland och traditionellt firades då Kunskapens dag i hela landet. I år fick en grupp premierade elever möta landets åldrande president Jeltsin, som sa till dem att de var “den unga ryska eliten”. Och premiärminister Vladimir Putin talade till studenter vid Moskva-universitetet och sa att han hoppades att dagens ungdom inte behövde slåss på slagfälten i Dagestan. Moskvas borgmästare föreläste för en lokal gymnasieskola. Föreläsningen sändes i TV i hela landet.
Elever och studenter å sin sida förväntas ta på sig finkläderna och ge blommor till sina lärare. Flertalet inom lärarkollegiet känner dock att blommor en gång om året knappast kompenserar dem för de extremt låga och oregelbundet utbetalda lönerna.
Katya är en ung lärare från en mycket rik familj som undervisar mer för nöjes skull än för sin försörjning. Hon får mellan 68 och 103 kronor i månaden och jobbar då två dagar i veckan. Det är en lön som Katya betraktar som “löjeväckande låg”. Hon berättar att några av hennes kollegor arbetar sex dagar i veckan och tjänar omkring 345 kronor i månaden.
– Rektorerna har lovat att förse lärarna med gratis lunch. Det visade sig vara resterna från studenternas frukost. Men när jag tog hem några halvätna korvar till min hund, tog flera lärare mycket illa upp, säger Katya.
Inte så förvånande då att vid årets skolstart stördes firandet av obetalda lärare som vägrade gå tillbaka till sina jobb om de inte fick lön först. Hela 396 skolor öppnade inte sina dörrar den 1 september i år på grund av att det inte fanns tillräckligt med lärare som var beredda att undervisa. Omkring 16 000 lärare satt istället i krismöten, skickade telegram och ställde in lektioner i protest mot försenade eller uteblivna löner.
1998 var antalet uteblivna lärare den 1 september dock ännu högre, hela 115 000 av 1,5 miljoner ryska lärare strejkade i tre dagar. Det resulterade i en löneökning till i genomsnitt 257 kronor i månaden. Månadslönen som krävs för att uppnå existensminimum i Ryssland ligger på 8 150 kronor.
Flertalet skolor och universitet i Ryssland är statliga. Den sinande statskassan och den enorma korruptionen gör det dock omöjligt för staten att ge de belopp till skolan som krävs för att bibehålla en bra kvalitet på undervisningen.
– Dagens nationella utbildningssystem kommer inte att existera om två eller tre år på grund av akut brist på pengar, säger Leonid Sokolov, professor och medlem av revisionsutskottet i det ryska parlamentet, duman.
Sovjetunionen spenderade på sin tid upp emot tio procent av BNP på gratis utbildning från lekskolan till doktorshatten. I dag, efter nio år av ekonomiska reformer, ligger den siffran på 0,6 procent.
– Internationella valutafonden, IMF, ställer som villkor för sina lån att Ryssland måste minska sina utgifter för den statliga utbildningen, säger Vladimir Kuznetsov, vice VD för All-Ryska utbildningsstiftelsen.
Han tillägger att de bästa lärarna och föreläsarna har lämnat sitt yrke, och landets utbildningssystem står inför en katastrof.
Eleverna har också drabbats av nedskärningarna. Ryska studentföreningen RASU, som har 2,6 miljoner medlemmar eller 70 procent av det totala antalet studenter i Ryssland, menar att regeringens nuvarande planer på en reform av det högre utbildningssystemet kommer att innebära systemets död. Om reformen genomförs kommer den kostnadsfria utbildningen att minskas med 10-15 procent. I kombination med skyhöga avgifter för boende vid universitetsområdena tror RASU att antalet ryska studenter vid universiteten kommer att minska med 40-50 procent under de kommande tre till fyra åren.
Många experter på utbildningssystem menar dock att de ryska eleverna inte ska vara så rädda för privat utbildning. Dagens ryska statliga skolor får bara omkring 15 procent av sina kostnader täckta av staten, enligt Mikhail Karpenko, rektor för Moderna universitetet för humaniora i Moskva.
– Det enda realistiska alternativet är privat utbildning, säger han.
Undervisning på distans diskuteras för närvarande intensivt i Ryssland. Omkring 47 000 av 67 000 skolor i Ryssland ligger i avlägsen landsbygd, där antalet elever i genomsnitt är 157, och där kvaliteten på utbildningen har minskat drastiskt.
(991207)
.
