USA: Svart krigsveteran vädjar till Clinton om nåd

990727 (IPS) – Det var 1944, och Frederick Meeks vägrade tillsammans med 49 andra svarta marinsoldater att lasta ammunition ombord på ett marinfartyg i Port Chicago. Endast några dagar tidigare hade 320 människor dött och 400 skadats – de flesta svarta – under liknande omständigheter. Meeks och de andra dömdes för myteri, men vill nu ha resning i målet. Meeks har alltid hävdat att de dömdes på rasistiska grunder.

– Människor måste få veta vad som hände i Port Chicago, och att vi dömdes för att vi var svarta, säger han.

Meeks och de 49 andra dömdes i den största myterirättegången i amerikansk marinhistoria. I dag är det bara Meeks kvar i livet.

Historien börjar 1944, då Meeks och 257 andra svarta marinsoldater vägrade lasta ammunition ombord ett fartyg på en marinbas i Kalifornien. Den amerikanska marinen hade som officiell politik under andra världskriget att bara använda svarta till det farliga jobbet att lasta ammunition och sprängämnen. Männen hade varken den utbildning eller utrustning som jobbet krävde. Enligt uppgifter brukade de vita befälen ofta tävla om vem som kunde få sina svarta mannar att lasta skeppet fortast.

Freddie Meeks och de andra männen hade överlevt en liknande explosion, och hade också varit med om att röja upp efter den. Efter uppröjningsarbetet fruktade de för sina liv, och var rädda för att fortsätta med lastningen.

Olyckan stod för 15 procent av alla svarta dödsfall i den amerikanska marinen under andra världskriget, och är dessutom den värsta militära olyckan i USA under kriget. Den exakta orsaken fastställdes aldrig, men en rapport från marinen uppgav att orsaken antagligen var felhantering av den explosiva lasten.

När han vittnade vid rättegången 1944 sa Meeks han gärna skulle slåss vid fronten, men att han inte längre ville lasta ammunition. Trots detta ställdes 50 av de 258, däribland Meeks, inför krigsrätt.

Istället för att döma männen till den mildare domen “vägran att lyda direkt order”, dömdes de i marinens domstol, bestående av enbart vita män, för myteri. Straffet för detta var fängelse i upp till 15 år, men de släpptes dock fria efter 17 månader. Samtliga avskedades av marinen under förödmjukande omständigheter.

De anklagade försvarades av den välkände svarta advokaten Thurgood Marshall, som senare blev domare vid USA:s högsta domstol. Marshall sa under rättegången att han “inte kan förstå varför det varje gång det är fler än en svart man som vägrar lyda order, alltid är frågan om myteri”.

Domen och hela rättegången kritiserades hårt, och många anser att myteridomen är ett resultat av den illa dolda rasism som fanns mot svarta rekryter. I Port Chicago kommenderades 1 400 svarta marinsoldater av 71 vita befäl. De som arbetade i lastrummet med ammunition arbetade sjutimmarsskift.

I det amerikanska försvaret på 1940-talet var det nästan omöjligt för en svart man att klättra till högre befattningar. De flesta fick nöja sig med enkla uppgifter under militärtjänsten.

Inom marinen fanns rasåtskillnadsregler, de så kallade Jim Crow- reglerna, som man följde ända fram till att president Harry Truman avskaffade dem 1948.

Port Chicago-fallet har nu fått förnyat intresse och det togs upp för behandling igen 1994, bland annat sedan sociologen, Robert Allen, skrivit en bok om det 1989. Pentagon, USA:s försvarsdepartementet, vägrade dock göra om domarna och slog fast att de “inte var påverkade av rasfördomar”.

Många afroamerikanska grupper håller inte med.

– 1995 medgav marinen och försvarsdepartementet att rasfördomar under andra världskriget spelade en roll vid den typ arbete som de svarta gjorde i Port Chicago, säger Sandra Evers-Manly, ordförande för Black Hollywood Education and Resource Center.

– Trots det hände ingenting. Männen som dömts för myteri borde få sina namn rentvättade för att de tjänade landet under andra världskriget. De bör få erkännande för den insats de gjorde, säger hon.

Juridiska experter säger att de väpnade styrkorna är rädda för att ett prejudikat ska bildas så att en soldat kan vägra lyda order under vissa omständigheter. För fem år sedan rättfärdigade dåvarande försvarsministern, William Perry, domarna i ett brev till Kongressen med den bevekelsegrunden att “marinsoldater måste lyda order från sina befäl, även om det innebär en livshotande fara för dem.”

Överlevande från Port Chicago och deras anhängare konstaterar att deras handlingar inte var ordervägran, utan snarare ett uppror mot den systematiska rasismen inom det amerikanska försvaret.

Som advokat Thurgood Marshall så träffande sa under rättegången: “Detta är inte 50 män åtalade för myteri. Det är USA:s marinkår som står åtalad för sin onda inställning till negrer – negrer i marinen har inget emot att lasta ammunition. De vill bara veta varför de är de enda som måste göra det! De vill veta varför marinen är segregerad!”

(990727)

.

Katherine Stapp

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *