990629 (IPS) – Infektionssjukdomar som malaria, hiv/aids, diarré och tuberkulos dödar flest barn och ungdomar i världen. Politiker måste ta mer hänsyn till den effekt befolkningstäthet och brist på dricksvatten har på spridningen av sjukdomar, uppmanar sjukvårds- och miljöexperter.
Möjligheterna att få spridningen av dessa sjukdomar under kontroll kan minska med tiden, uppger FN:s världshälsoorganisation, WHO. Orsakerna är att motståndskraften mot antibiotika ökar, att det ständigt utvecklas nya sjukdomar, att befolkningstätheten ökar i städerna och att människor reser mer i dag.
Flertalet sjukdomar sprids från person till person, men över 20 procent av de dödliga infektionerna, däribland kolera och tyfus, överförs via vatten, mat eller jord.
Vatten är en spridningskälla för kolera, giardia och parasitinfektionen cryptosporidios, enligt Mary Wilson, biträdande professor i medicin vid Harvard-universitetet i USA.
– Bristen på rent dricksvatten, befolkningstätheten och dåliga sanitära förhållanden kan leda till att infektioner sprids via vatten, säger hon.
– Den stora inflytten till städerna är en våldsam belastning på vatten- och avloppssystemen, som byggts då invånarantalet var betydligt lägre, säger Timothy Ford, som är knuten till Centret för hälsa och global miljö vid Harvard.
Många äldre städer har avloppssystem som inte håller måttet. Avloppsledningarna ligger ofta strax intill vattenrören och “skapar perfekta betingelser för att sjukdomsframkallande organismer ska trivas”, som Ford uttrycker det.
– I många fall rengörs inte kloakerna. Det får ödesdigra följder för de samhällen som ligger vid flodmynningar och ekosystemen längs kusterna, säger han.
Den ökande koncentrationen av människor i de urbana områdena, särskilt i storstäder som Mexico city, Shanghai och Sao Paulo, utsätter de föråldrade kloaksystemen under ännu större press.
– I utvecklingsländer är ofta vattenkapaciteten dramatiskt överskriden. Det resulterar i dålig vatten kvalitet och periodisk försörjning, förklarar Ford.
Ett hållbart samhälle måste anpassa sig efter en så kallad hydrologisk cykel. Förbrukningen måste anpassas till tillgången på vatten. Det ökande antalet invånare och den ekonomiska tillväxten gör att allt fler samhällen kommer till den punkt då det vatten som faller från himlen inte räcker till jordbruket, industrin och hushållen.
– I dag förbrukar världens befolkning sex gånger så mycket vatten som år 1900, säger Sandra Postel, chef för det amerikanska Globala projektet för vattenpolitik.
– Vi ser en betydande befolkningstillväxt i några av världens mest vattenfattiga områden, säger hon.
Vid floddeltan vid Nilen, Jordanfloden, Eufrat och Tigris, Ganges och vid Aralsjön förväntas befolkningen öka med 45-78 procent mellan åren 1995 och 2025. Trots det har inte något av dessa områden utarbetat avtal om hur vattnet ska fördelas mellan länderna. I många fall finns det helt enkelt inte tillräckligt med vatten. Det kan leda till allvarliga konflikter, enligt Postel.
Ett samhälle kan tappa grundvattenreserver på så mycket vatten att det omöjligt kan fyllas på igen under mänsklig tideräkning. Det gör att de inte kan möta framtida vattenbrist när det icke förnybara vattnet är borta eller för dyrt för att pumpa upp ur jorden. Störst är vattenbristen i Mellanöstern, västra Asien, norra och södra Afrika och i vissa delar av Karibien.
På den afrikanska landsbygden ger mödrarna barnen vatten som de vet att barnen kan bli sjuka av. De har inget annat val, det finns inget annat vatten. I delar av Bangladesh och Indien har hela samhällen drabbats av långsam arsenikförgiftning på grund av att vattennivån sjunkit så lågt att giftet, som finns naturligt i marken, har förorenat det som finns kvar av grundvattnet.
Liknande problem finns inte bara i utvecklingsländerna. Många växande städer i västra USA förbrukar alltför mycket vatten. Så är till exempel den en gång så imponerande Colorado-floden en spillra av sitt forna jag.
– Vattenproblemen kräver grundläggande förändringar i vår vattenanvändning. Vi måste få ut mer av en mindre mängd. I ett globalt samhälle måste vi fördubbla vattenproduktiviteten, det vill säga få ut dubbelt så mycket av varje liter vatten, säger Postel.
Postel säger att politiker måste ge mer pengar till forskning på effektivare vattensystem. Samtidigt talar hon sig varm för energisparåtgärder som omfattar mer vattensnåla toaletter, duschar och andra vattenbesparande åtgärder.
– På lång sikt har detta en dramatisk effekt eftersom man bygger in vattenbesparande åtgärder i den urbana infrastrukturen, säger Postel.
(990629)
.
