990607 (IPS) – Världsbanken planerar att stödja ett projekt som innebär att kinesiska bönder flyttas till slättland som traditionellt bebos och brukas av tibetaner och mongoler. Dessa motsätter sig projektet och anser att det spelar de kinesiska kolonisatörerna i händerna.
Världsbanken har tvingats skjuta upp sitt beslut från 8 juni till 22 juni. Projektets främsta kritiker är Dalai Lamas exilregering i Indien och tibetanska stödgrupper utomlands. Människorättsgrupper kritiserar projektet för att de misstänker att det kommer att omfatta straffarbete. Miljögrupper tror inte nödvändiga miljöhänsyn kommer att tas. Projektet har även ifrågasatts av jurister i USA, Kanada, Europa och Japan.
Projektet beräknas kosta 2,7 miljarder kronor och Världsbanken planerar att bidra med 861 miljoner kronor i fördelaktiga lån och ungefär 520 miljoner kronor med vanlig marknadsränta.
Av stödet skall 344 miljoner kronor gå till att hjälpa 58 000 fattiga kineser att flytta västerut – från de ofruksamma bergstrakter provinsen Qinghai – till odlingsbart land i länet Dulan.
Nybyggarna kommer ur den kinesiska han-majoriteten och från minoritetsgrupperna hui, tu och salar. Deras nya hem ligger i vad som idag är officiellt erkända tibetanska och mongoliska autonoma områden.
Långt fler vill följa deras exempel. Enligt dokument som lämnats till Världsbanken ansökte 170 000 människor om att få flytta. De 58 000 som valts ut är mycket fattiga och tjänar omkring 517 kronor per år.
Men den tibetanska befolkningen i Dulan skriver till sina allierade utomlands att “om bosättningsprojektet genomförs, finansierat av Världsbanken, så kommer Världsbanken att ha deltagit i att döma oss till döden.”
''Vi har inte tillräckligt med betesmark för våra egna djur. Hur skall jorden kunna försörja tiotusentals nybyggare?”, skriver tibetanerna i området till organisationer i USA.
Långsiktigt kommer den nya infrastrukturen att bana väg för ny gruvdrift i regionen som i sin tur kan dra till sig ännu fler icke-tibetaner, enligt projektets kritiker.
– Mineralen har länge exploaterats i området, säger Mary Beth Markey, på den internationella kampanjen för Tibet i Washington.
Hon säger att de kinesiska bönderna kan vara en förtrupp som ska kunna förse framtida gruvarbetare med mat.
Om andelen tibetaner och mongoler minskar tillräckligt mycket fruktar Markey att den autonomi som regionen idag åtnjuter kan försvinna. Området utgör en tiondel av den tibetanska platån.
Enligt Världsbankens egna uträkningar kommer det tibetanska befolkningen i Dulan att minska från 22,7 procent till 14 procent och den mongoliska från 14,1 och 6,7 om projektet genomförs.
Andelen han-kineser kommer att öka från 47,5 till 53,1 procent medan andra etniska grupper, särskilt hui, kommer att öka 7,2 procent till 22,1 procent.
Men Världsbankens tjänstemän säger att den kinesiska regeringen har lovat dem att respektera lokalbefolkningens rättigheter. De noterar vidare att det i projektet ingår planer om skolor och kulturcenter för att skydda det tibetanska språket och kulturella arvet. Världsbanken beskriver Dulan som ''angränsande'' till Tibet, som annekterades av Kina 1959.
De säger också att de lokala kinesiska myndigheterna har lovat att inte utnyttja arbetskraft från ett arbetsläger 48 kilometer från platsen för nybygget.
Miljörörelsen protesterar mot att projektet kommer att skada miljön. Privat håller vissa tjänstemän med om att mera miljöhänsyn borde ha tagits, men officiellt anser organisationen att “projektet kommer att öka spannmålsproduktionen utan att skada de naturliga omgivningarna”.
(990607) .
