990723 (IPS) – I Ryssland saknar man det mesta, men läsglädje finns det gott om. Bokfantasterna strömmar till det ryska nationalbiblioteket – det största i Europa – men det roar knappast de underbetalda och utarbetade bibliotekarierna.
I det kaos som många ryssar lever i blir konst och litteratur ofta en fristad. Länge har det ryska kulturutbudet varit stort och förstklassigt, men i dag har många av institutionerna drabbats av samma ekonomiska kris som resten av landet.
En bibliotekarie har en månadslön på i snitt 200 kronor – en lön som det är omöjligt att överleva på. Även om kulturministern erkänner att problemet existerar, så tycks biblioteksvärlden ha glömts bort av de flesta politiker.
– Det är självklart en skam att anställda vid en kulturinstitution tjänar långt mindre än existensminimum, säger kulturminister Vladimir Jegorov.
Han står inför en närmast omöjlig uppgift när han ska rädda det offentliga kulturlivet efter Sovjetunionens fall 1991.
Jegorov är ingen främling i ryska bibliotek. Innan han blev utnämnd till minister var han chef för det ryska nationalbiblioteket.
– Trots alla examina och meriter, gav den toppositionen mig en månadslön på ungefär 600 kronor, säger han.
Jegorov anser att anslagen till kulturen måste öka 20-30 gånger. Idag beviljar staten omkring 800 miljoner kronor årligen till kulturen.
Många ryska kulturinstitutioner är beroende av finansiell hjälp från utlandet. Genom ett EU-finansierat projekt har Leninka- biblioteket fått en möjlighet att katalogisera sin boksamling på data. EU:s TACIS-program har beviljat projektet 8,8 miljoner kronor, men det beräknas kosta ännu mer.
Bolsjoj-teatern är också den ett bevis på hur marknadskrafterna styr arbetsplatserna. Det finns föga förhoppningar om statliga bidrag och ledningen kämpar därför för att få intäkter genom internationella föreställningar. FN:s organ för utbildning, vetenskap och kultur, Unesco, har startat en internationell kampanj för att få fram de 2,8 miljarder kronor som behövs för att rädda den fallfärdiga, 142 år gamla Bolsjoj-teatern i Moskva.
Även de ryska muséerna är kraftigt underfinansierade, och kan inte betala de grundläggande utgifterna och personalens löner.
Tretjakov-galleriet i Moskva, där en av de viktigaste samlingarna av rysk konst finns bevarad, står inför hotet att stängas igen eftersom det inte längre kan betala säkerhetsvakternas löner. Muséet rymmer bland annat en stor samling ikoner från medeltiden och en mängd ryska mästerverk. Galleriet öppnades åter 1995 efter tio års renovering. Huvudbyggnadens 62 salar är fyllda med över 100 000 konstverk och skulpturer från flera sekler.
Nyligen hotades galleriet av en förödmjukande mörkläggning eftersom elräkningarna var obetalda. Konstexperter varnar också för att konstverken kan förstöras om muséet inte har råd att underhålla dem.
Trots allt detta anser kulturminister Jegorov att det finns hopp för det ryska kulturlivet. Han tycker att myndigheterna sedan början av året visat allt större vilja att ta problemet på allvar.
– I mars beviljades bara 120 miljoner rubler till kulturen, men i maj ökades den summan till 220 miljoner rubler, säger han.
Den summan tillfredsställer på långt när det verkliga behovet och ledande konstnärer och författare har riktat skarp kritik mot Boris Jeltsins kulturpolitik.
(990723)
.
