000505 (IPS) – Den akuta vattenbrist som drabbat storadelar av Indien och Pakistan har fått de två kärnvapenmakterna attlägga motstridigheterna åt sidan och fundera på samarbete föratt hjälpa de drabbade.
– Vid en tidpunkt då våra folk drabbas av en naturkatastrof måste vi ägna våra resurser och vår uppmärksamhet på att lindra deras lidande, heller än att inta aggressiva ståndpunkter, säger Pakistans diktator Pervez Musharraf.
Den militäre ledaren, som störtade den demokratiskt valda regeringen förra året, beskriver torkan som har fått grepp om provinserna Baluchistan och Sindh i södra Pakistan som “en av de värsta naturkatastroferna i landets historia”.
– Befolkningen i Pakistan känner för de drabbade i Afghanistan och Indien, deklarerade Musharraf.
Omkring tre miljoner människor i de två pakistanska provinserna lider av akut vattenbrist, enligt preliminära uppskattningar av FN. Det innebär brist på dricksvatten, bevattning och till boskap.
Torkan har lett till att många människor redan flytt de drabbade områdena och hundratals djur har redan dukat under, enligt FN- tjänstemän i Islamabad.
Och situationen är ändå allvarligare i Indien där omkring 50 miljoner bönder riskerar törst och svält. Tiotusentals människor flyr från sina byar i delstaterna Gujarat och Rajasthan.
Indiska väderexperter förespår dessutom små monsunregn i år. Monsunregnet väntas i juni och det är vitalt för att fylla på vattenförråden i landet. Den indiska premiärministern Atal Behari Vajpayee vädjar nationell i tv till invånarna att skänka pengar till bistånd i de drabbade områdena.
Den indiska regeringen har ännu inte reagerat på Musharrafs indirekta inbjudan till samarbete men vattenexperter håller med om hans uttalande att torkan “måste bekämpas genom regionalt samarbete”. Det är den enda långsiktiga lösningen på regionens vattenbrist, menar bland andra den indiska vattenforskaren B.G. Verghese vid Centre for Policy Research i New Delhi.
Han anser att de båda länderna har mycket att vinna på att samarbeta om utnyttjandet av de begränsade vattenresurserna.
Den främsta källan till vatten i Pakistan och de indiska områdena i nordväst är Indus-floden och dess fem bifloder. Indus rinner ner från Himalaya genom nordvästra Indien till Pakistan.
Indien och Pakistan ingick ett fördrag om nyttjandet av flodens vatten för 40 år sedan. Verghese anser att det är dags för ett ''Indus II-avtal''.
Vattnet från floderna har gjort den indiska staten Punjab till landets kornbod, men den angränsande pakistanska provinsen Punjab ligger fortfarande efter.
Politikerna med ansvar över de båda Punjab möttes i Lahore under den indiske premiärministern Vajpayees resa till den pakistanska staden för ett år sedan. Då beslutades att den pakistanske ministern för Punjab skulle besöka sin indiska motsvarighet tillsammans med en delegation av experter från Pakistan, för att lära sig av de framgångar som gjorts i indiska Punjab.
Men resan blev aldrig av på grund av kriget som blossade upp i Kashmir mellan de båda staterna. Andra förslag på samarbete som frusit inne är försäljning av outnyttjad elektricitet från Pakistan till Indien. Elen skulle ha använts till vattenpumpar inom jordbruket.
Det finns också outnyttjade möjligheter att bygga fler fördämningar på Indus-floden för att se till att inget vatten flyter tillbaka till Arabiska havet oanvänt.
Ett annat viktigt område där länderna kan samarbeta är utbildning om hur vatten kan användas mer effektivt inom jordbruket. Över hälften av allt vatten som används i Sydasien går till jordbruket och undersökningar visar att över hälften av det vattnet slösas bort.
Precis som överallt annars i Indien sväljer risodlingarna i Punjab stora mängder vatten. I genomsnitt 15 000 liter vatten används för att producera ett kilo oskalat ris. Experter anser att hälften borde räcka.
(000505)
.
