010814 (IPS) – När en thailändsk dagstidning anklagade ett av landets bergsfolk för att planera att bryta sig ut och bilda en egen stat, blev denna etniska grupp inte särskilt överraskad. De är vana vid att det etablerade samhället sprider felaktig information om dem.
För Thailands etniska minoriteter var uppgifterna i tidningen Nakorn Chiang Rai bara en del av en lång serie av rasistiska och ogrundade attacker från de etablerade medierna.
De 900 000 medlemmarna av de etniska bergsfolken i Thailand har gång efter annan blivit utsatta för rasistiska påhopp och anklagelser. De föraktas av samhället och beskrivs stereotypt som knarkhandlare, skogsskövlare, okunniga och ociviliserade.
Tidningen lyckades förstärka dessa myter genom att påstå att Hmong- folket, som är landets näst största minoritetsgrupp, planerade att inom 20 år skapa en egen stat i norra Thailand.
Hmong-folket har polisanmält tidningen och krävt att åklagaren ser över fallet. Men de flesta tror inte att det kommer att leda någonstans.
Kritiker menar att mediernas behandling av minoriteterna, i synnerhet sedan den ekonomiska krisen 1997, löper parallellt med att staten diskriminerar bergsfolken.
Mindre än en tredjedel av landets bergsfolk har lyckats få thailändskt medborgarskap. Detta trots att de har bott i landet i århundraden. De utsätts för ständiga påtryckningar att flytta från sina hemmarker, överge sina traditioner och sina språk, och istället anpassa sig till det övriga samhället.
Utan medborgarskap saknar de möjlighet att äga mark, rösta eller få social hjälp.
Men så har det inte alltid varit, menar Dr Chayan Vaddanaputti, samhällsvetare vid Chiang Mais universitet.
– Tidigare såg vanligt folk dem som vänner och handelspartners, säger han.
Men växande miljöproblem under 60- och 70-talen och ett ökande antal vietnamesiska flyktingar under kriget förändrade relationen. Bergsfolken blev då Fienden, förklarar Chayan.
– Demoniseringen och kriminaliseringen av de etniska minoriteterna, samt understrykandet av myten att de inte är thailändare har sedan dess förankrats i den thailändska historien och i medierna.
I samband med att aktivister möttes i Bangkok vid ett förberedande möte inför den kommande FN-konferensen mot rasism listades Thailands behandling av etniska minoriteter som ett av flera exempel på rasism i Sydostasien.
– Det vanliga är att man uppfattar bergsfolken som flyktingar och invandrare. Och de ges inte rätten att vara medborgare eftersom de betraktas som ociviliserade, säger studenten och aktivisten Paul Hsein Twa, som tillhör Karen-folket.
Enligt Pornpen Ksongkaosonkiate, som arbetar för den ickestatliga människorättsorganisationen Forum-Asia i Bangkok, är det uppenbart att diskrimineringen är rasistisk.
– Reglerna kommer från en dominerande grupp mot minoriteten. Även om lagen inte bokstavligen är diskriminerande så är den det i praktiken. Om du inte har något identitetskort kan du inte ens öppna en liten butik eller gå i skolan, säger Pornpen.
Närmare 60 procent av bergsfolken har aldrig gått i skolan, och andelen undernärda är nästan dubbelt så hög som genomsnittet för resten av befolkningen, enligt officiella siffror. Nästan hälften av bergsfolken har inte tillräckliga inkomster för att kunna tillfredställa basbehoven.
(010814)
.
