Mexico City, 071008 (IPS) – USA höjer biståndet för narkotikabekämpning till Mexiko från 40 miljoner dollar till över 500 miljoner dollar om året. De nya resurserna kommer att gå till en utökning av den kontroversiella strategi som inneburit att Mexikos armé deltar i kampen mot narkotikan.
Mexikanska tjänstemän meddelade på torsdagen att de båda ländernas regeringar kommit överens om en ny uppgörelse – som inte innehåller några kontanter, men däremot donationer av utrustning, utbildning av militärer samt utveckling av gemensam underrättelseverksamhet. Det nya avtalet måste dock godkännas av USA:s kongress innan det börjar gälla. Den mexikanske narkotikaexperten Javier Oliva, som för närvarande forskar vid Paris statsvetenskapliga institut, menar att de utökade anslagen bevisar hur misslyckad landets narkotikapolitik hittills har varit.
– Men paradoxalt nog kommer samma modell att fortsätta gälla, säger Oliva.
Narkotikaforskaren José Luis Sierra menar att det är “ett gigantiskt misstag” att fortsätta satsa på militära lösningar på problemen istället för att inrikta sig på preventiva åtgärder i både Mexiko och USA. Den nya uppgörelsen har ännu inget namn, men den lokala pressen har döpt den till “Plan Mexiko”, som en motsvarighet till kampanjen Plan Colombia, som USA finansierat sedan år 2000. Den mexikanska regeringen understryker att uppgörelsen inte innebär att amerikanska soldater eller agenter ska skickas till landet, utan att det istället handlar om att USA ska bidra med ny teknik, utbildning av militärer samt ett utökat informationsutbyte. Oliva menar att avtalet innebär en förlängning av en narkotikapolitik som inte fungerar – samtidigt som USA får en tydligare roll i kampen mot knarkhandeln.
Sedan 1980-talet har Mexiko, liksom många andra länder i Latinamerika – med USA:s stöd – fört en politik som är inriktad på att jaga och gripa narkotikasmugglare, förstöra odlingar av narkotika, behandla konsumenter som kriminella och i hög utsträckning ta hjälp av militären. De som är kritiska mot denna strategi menar att den bland annat har resulterat i ett ökat våld i de narkotikaproducerande länderna. Samtidigt menar både Oliva och Sierra att smugglingen och narkotikakonsumtionen har forsatt, vilket enligt dem är ett bevis för att strategin inte fungerar. Flera studier har visat att de mexikanska myndigheterna bara lyckas stoppa mindre än 20 procent av den narkotika som de inflytelserika narkotikamaffiorna smugglar in till USA. – Den nya uppgörelsen med Washington åsidosätter ännu en gång tanken på att förbättra polisens utbildning samt att istället satsa på preventiva åtgärder, säger Sierra. Mexikos högerregering med president Felipe Calderón tog över makten i landet i december förra året. För att bekämpa det ökande våldet från landets narkotikakarteller beslöt regeringen att militären skulle delta i polisens arbete för att bekämpa den organiserade brottsligheten.
Men enligt den statliga Nationella människorättskommissionen, CNDH, har resultatet blivit att en lång rad människorättbrott har begåtts av militären. Soldater har bland annat anklagats för mord, våldtäkter, stölder, illegala gripanden och tortyr.
Strategin med att låta militärer delta i polisarbetet, som är tillåtet enligt Mexikos lagar, har fått beröm från USA:s regering, som menar att Mexiko är på rätt väg i kampen mot narkotikan. Många mexikanska bedömare menar att armén behövs i kampen mot landets mycket starka narkotikabrottslingar. Men även många som stödjer beslutet att använda armén menar att myndigheterna först borde ha agerat för att försäkra sig om att soldaterna agerar professionellt.
Enligt Mexikos biträdande utrikesminister Carlos Rico kommer den nya uppgörelsen med USA att börja gälla från och med nästa år, i minst två år framåt.
