Katmandu, 061114 (IPS) – Var 30:e minut dör sex indiska kvinnor i barnsäng. Människorättsorganisationen Oxfam International uppmanar i en rapport Indien och andra länder i Sydasien att se till att alla invånare har rätt till grundläggande sjukvård och utbildning. Oxfam menar att flickors rätt till utbildning är avgörande för att nå FN:s millenniemål om reducerad mödradödlighet till år 2015.
Oxfam-rapporten, som släpptes i Nepals huvudstad Katmandu på fredagen, visar att den ekonomiska tillväxten i regionen fördelats så att allt fler människor står utan tillgång till grundläggande offentlig service såsom vatten och avlopp, hälso- och sjukvård, vägar och skolor.
“De ökande jämlikhetsklyftorna i regionen är ohälsosamma och ohållbara”, skriver Oxfam i rapporten Utvecklingen i Sydasien hotar också FN:s millenniemål om att halvera fattigdomen och minska dess konsekvenser före år 2015. “Om den långsamma utvecklingen inom livsviktig vård fortsätter kommer regionen med största sannolikhet inte att nå millenniemålet att reducera mödra- och barnadödligheten förrän efter år 2020”, skriver Oxfam. 2006 års rapport om utvecklingen mot att nå FN:s millenniemål visar att Indien, Nepal och Afghanistan fortfarande har möjlighet att nå de uppsatta målen, men att de “behöver se bortom millenniemålen för att komma i kapp de övriga länderna i regionen.” I Nepal har 55 procent av de anställda i sjukvårdssektorn lämnat sina tjänster, och tio procent av tjänsterna i utbildningsväsendet i landet är lediga. Enligt Shankar Sharma, tidigare chef för Nepals komission för nationell planering, behöver man anställa cirka 52 000 personer i vårdsektorn och 20 000 i grundskolorna för att kunna tillgodose landets 25 miljoner invånares basbehov.
Bangladesh är ett av de länder i Asien som hamnat mest på efterkälken i kampen för att nå millenniemålen. Landets utbildningsväsende genomgår dock en positiv utveckling. Förutom att ge alla pojkar och flickor rätt till gratis skolgång har regeringen inrättat ett stipendium för flickor som fortsätter sin utbildning upp till högstadienivå. Den här kombinationen har gjort att lika många flickor som pojkar nu går i skolan i Bangladesh. Exempel från Sri Lanka och den indiska delstaten Kerala visar att en hög andel grundskoleutbildade flickor gör det lättare utbilda och anställa kvinnor som sjuksystrar och barnmorskor, vilket är avgörande för att få bukt med mödradödligheten, säger Swati Narayan.
Välstånd är inte den avgörande faktorn i kampen mot fattigdom, argumenterar Oxfam-rapporten: “Regeringars strategier betyder mer än landets inkomster. Högpresterande länder prioriterar systematiskt avgörande investeringar för att skapa en hållbar, långsiktig och kostnadseffektiv offentlig sektor”. I rapporten hänvisar Oxfam flera gånger till den framgångsrika modell man har använt i Sri Lanka, där regeringen tidigt gjorde stora investeringar i utbildning och infrastruktur. Den satsningen har man kunnat skörda frukterna av under flera årtionden sedan dess. Under 1950- och 60-talen avsatte den lankesiska regeringen 15 procent av statsbudgeten till utbildningssystemet. I dag är siffran nere på tre procent av BNP, trots att staten erbjuder gratis skolgång upp till universitetsnivå och privata grundskolor är förbjudna.
– Minst 20 procent av regeringarnas budgetar och givarländers bistånd bör gå till offentlig service, menar Oxfam. Men det räcker inte – parallellt måste korruption bekämpas, exempelvis genom lagstiftning som reglerar rätten till fri information.
Rapportförfattaren Swati Narayan råder sydasiatiska ledare bland annat att avskaffa avgifter för sjukvård och utbildning, samt att stärka kvinnors roll i det lokala beslutsfattandet.
De privata aktörernas och ickestatliga organisationernas allt starkare position på vård-, utbildnings- och infrastrukturmarknaden behöver också regleras, enligt Oxfam-rapporten. Lågkostnadsalternativ behöver tas bättre tillvara inom vatten- och avloppssektorn än i dag, och anpassas efter lokala behov.
“Positiv förändring finns inom räckhåll. Den mest avgörande beståndsdelen är ett politiskt engagemang för att upprätthålla folkets rättigheter och att leverera den service de behöver”, är Oxfams slutsats.
