Bulawayo, 050412 (IPS) – Jordskredssegern för Zimbabwes styrande parti i parlamentsvalet har stärkt rösterna bland dem som menar att politiska förändringar i landet inte är möjliga genom valurnorna.
Valresultatet innebär samtidigt att den rådande sociala krisen i landet når ytterligare en ny nivå. Oppositionspartiet Rörelsen för demokrati, MDC, har avvisat det redovisade resultatet och menar att valet var riggat. – Detta val stals. Resultatet är på intet sätt en korrekt bild av det zimbabwiska folkets önskan, säger partiets talesman Paul Themba Nyathi.
Även länder i väst har fördömt valet. Däremot har Södra Afrikas samarbetsorganisation, SADC, samt Afrikanska unionen godkänt valet, även om man samtidigt meddelat att resultatet ska utvärderas. MDC säger att man inte kommer att vända sig till domstol. Detta eftersom rättsväsendet inte valde att agera mot valfusket i samband med de två föregående valen, som också omgärdades av våld och anklagelser om fusk. Det tycks därmed som MDC:s enda alternativ är att satsa på massaktioner. Skeptiker menar dock att det kan bli svårt att anordna demonstrationer eftersom många av de mest kritiska ingår i den grupp på 3,6 miljoner människor som lämnat landet.
Dessutom är många partiets anhängare rädda för hur landets myndigheter skulle reagera på sådana aktioner. Sedan valresultatet blev känt har polisen i huvudstaden Harare stått beredda inför befarade protester. Hittills har man gripit 18 medlemmar av MDC:s ungdomsavdelning, samt förhört ungdomsförbundets ledare Nelson Chamisa. Gruppen anklagas för att ha inlett en kortare demonstration samt för att ha delat ut flygblad där man uppmanat befolkningen att ge sig ut på gatorna. Trots det politiska dödläget i landet är det inte troligt att befolkningen kommer att inleda massprotester. Under de senaste åren har man fått uppleva en svår ekonomisk kris och ett urholkande av de politiska rättigheterna. Landets ekonomi har krympt med närmare 40 procent och arbetslösheten är över 70 procent. Matbristen är utbredd på grund av den enorma inflationen och att landets regering avvisat utländska biståndsgivare. Men trots detta har oppositionen varit tveksam till att öppet gå ut och protestera. I det stora grannlandet Sydafrika har detta ofta tolkats som att zimbabwierna är för rädda för att våga gå ut och kräva demokrati. Kampen mot apartheid i Sydafrika bedrevs främst genom omfattande och ihållande massaktioner som tillsammans med internationella påtryckningar satte press på regeringen och dess enorma säkerhetsapparatur. – Skillnaden är att vi inte har så många som är beredda att hjälpa oss, säger en aktivist och påpekar att bland annat Sydafrika bedriver en “tyst diplomati” gentemot landet, vilken bara tycks leda till att status quo består. Av de 120 platser i Zimbabwes parlament som stod på spel i valet den 31 mars vanns 78 av president Robert Mugabes parti Zanu-PF. MDC fick 41 platser. Enligt MDC själva vann man i verkligheten så många som 94 platser. Förutom de 78 platser Zanu-PF fick genom valet har Mugabe också rätten enligt konstitutionen att personligen fördela 30 platser. Det innebär att man får 108 av de sammanlagt 150 platserna i parlamentet. Den pro-demokratiska gruppen Sokwanele menar att valresultatet bevisar att Zanu-PF aldrig kommer att besegras i ett val, så länge man själva har makten över valprocessen. Gruppen menar att MDC borde ha lärt sig den läxan efter att redan innan ha blivit “bestulna” på två val. Den viktiga frågan nu, enligt Sokwanele, är huruvida MDC har någon annan strategi att tillgå förutom att mobilisera landets röstberättigade.
