Belgrad, 050307 (IPS) – Den bosnienmuslimska minoriteten i det serbiska området Sandzak gläds åt att de fått rätt till undervisning på bosniska istället för på serbiska.
– Det är viktigt eftersom språk hör ihop med nationell identitet, säger Zekerija Dugopoljac, tjänsteman vid det bosniska nationella rådet i Sandzak, som gränsar till Bosnien-Hercegovina. I före detta Jugoslavien talade alla samma språk vilket kallades serbokroatiska, eller kroatoserbiska. De nya språk som bildats efter landets splittring – bosniska, kroatiska och serbiska – skiljer sig dock inte mycket från varann. Men Dugopoljac och andra lokala muslimska politiker försvarar införandet av bosniska som officiellt språk: – Det handlar om minoriteters rättigheter, säger Dugopoljac.
Den nya uppdelningen av språken har accepterats även av krigsförbrytartribunalen i Haag. Alla domstolens dokument utfärdas på b/k/s – bosniska, kroatiska och serbiska – trots att de i praktiken är likadana. “Upplösningskrigen skapade idén att ett språk tillhör en nation, inte en region”, skriver professor Ranko Bugarski i boken: “Språket från fred till krig”. “Språket användes som ett vapen mot andra, en idé om att människorna som krigade inte hade någonting gemensamt, varken historia eller språk”. Serbokroatiskan som var officiellt språk i det forna Jugoslavien skiljde sig en del mellan olika regioner vad gällde uttal, lokala uttryck och ord men alla i landet kunde lätt förstå varann. Skillnaden var ungefär som mellan brittisk och amerikansk engelska. I det dåvarande Jugoslavien talade man om att det fanns olika dialekter av serbokroatiska. Vilken dialekt man talade avgjordes av var man bodde – inte av vilken etnisk grupp man tillhörde. Språket kunde skrivas med antingen kyrilliska eller latinska bokstäver. Efter krigen, splittringen och tillkomsten av nya länder har språkpolitiken ibland blivit absurd. Kroatiska filmdistributörer textar serbiska filmer – vilket ibland får publiken att skratta högt när vanliga uttryck – som god dag – översätts. Kroatiska lingvister inför nya, specifikt kroatiska ord. Men ofta förstår kroaterna inte de nya orden – exempelvis har “fax” ersatts av “dalekoumnozitelj” – vilket betyder “maskin för långdistanskopiering”. – Det är otroligt att man inte ska använda ordet fax. Jag kan inte ens uttala det nya ord som det är meningen att jag ska använda, säger Mirjana Toncic som arbetar på bank i Zagreb. Kroatisk teve bad nyligen om ursäkt för att de sänt en film på serbiska. De förklarade att den amerikanske distributören hade sagt att de redan översatt filmen en gång och att de inte ville göra några ändringar.
Nyligen spred sig ett rykte i Kroatien att när både Kroatien och Serbien hade gått med i EU så planerade EU att återinföra serbokroatiska för att minska administrationen. Detta skapade ett ramaskri bland kroatiska nationalister.
Men många vanliga människor i Serbien, Kroatien och Bosnien bryr sig inte om att de på papperet talar olika språk. Kabelteve har gjort att många av invånarna på Balkan ser samma program. En av de mest populära såporna i regionen är den kroatiska serien “Villa Maria”. Dussintals episoder av serien har regisserats av Stanko Crnobrnja från Belgrad. – Det var ett lätt jobb. Min gamle vän producenten Zeljko Sabljic från Zagreb bjöd in mig som regissör. Vi förstår fortfarande varann perfekt, säger Crnobrnja.
